Måste man boka tid för id-kort hos polisen?

Måste man boka tid för id?

Måste man boka tid för ID? Ja.

En svag doft av sensommarregn blandas med asfalt när jag tänker på detta... ID-kort. Ett måste. Ett papper. Eller plast. Ett bevis.

Minnen flimrar förbi, som gamla Super 8-filmer. Pappa och hans passfoto, så allvarligt. Så myndigt. Som om identiteten var en tung mantel. Måste. Bokas. Tid.

En slags digital dans. Klick, klick. Kalendrar. System. Byråkrati. Kanske. Kanske inte. Men ja. Bokas.

Och jag? Mitt eget ID. Behövs det verkligen? Ja, det behövs. Banken. Resan. Legitimation. Bokas. Absolut. Bokas.

• Polisen kräver bokning. Alltid.
• Onlinebokning: Enklast. Snabbast.

Som den där gången jag missade tåget till Göteborg. Visste inte ens varför jag skulle dit. Allt kaos. Inget ID. Inga svar. Bokas. Alltid boka.

Tänk på... min gamla farmor. Hon skulle aldrig förstå. Denna digitala värld. Bokas. Tid. Allt måste bokas. Hennes gamla id-kort i plånboken.

Tips: Var ute i god tid. Väntetiderna kan vara långa. Som känslan av att stå i kö. För något viktigt. Bokas.

Ja, vi bokar. Alltid. För ID. För pass. För livet. En digital dans. Eller kanske ett digitalt fängelse?

• Avbokning: Minst 24 timmar innan. Annars... trubbel.
• Kostnad: Det är gratis att boka. Än så länge.

En sista bild. Min syster. Hon som alltid tappade bort sitt ID. Alltid. Och alltid behövde boka en ny tid. Bara det.

Jag minns när jag var liten och lekte med mitt låtsas-ID. En bit kartong. En krita. En dröm. Behövde inga tider. Ingen bokning. Bara jag. Bara identitet. Nu måste man boka.

• Giltighetstid: Ett ID-kort är giltigt i fem år.
• Ansökan: Personligen på polisstationen.

Ja. Bokas.

Hur skaffar man id-kort hos polisen?

Id-kort hos snuten? Inga problem, här e' receptet:

• Steg 1: Knalla ner till närmsta poliskontor. Tänk inte ens tanken att dyka upp i pyjamas, de e' inte Coop Forum direkt.

• Steg 2: Boka tid. Antingen online, eller om du e' old school, ring 114 14. Som att ringa till pizza-gubben, fast för legitimation.

• Steg 3: Är du en utlandssvensk jäkel utan e-leg? Ring +46 77 114 14 00. Typ som att ringa hem till morsan fast till polisen.

• Extra krydda: Glöm inte legitimation (duh!) och cash. Och kanske en snus för att lugna nerverna.

Mer kött på benen (som en jävla fläsklägg):

• Jag, personligen, brukar ta med en termos kaffe. Man vet aldrig hur länge man får sitta och vänta. Sist tog det ju fan en evighet, som att se färg torka.
• Och du vet, är du en riktig tjurskalle och vägrar internet? Då är det telefon eller personligt besök som gäller. Fast räkna med att få köa som fan.
• Glömde nästan: kostar ju en slant att få det där kortet, så kolla upp priset innan. Ingen gillar en snålspoling.
• Och du! Är du riktigt ute och cyklar? Kolla polisens hemsida! Där står allt du behöver veta. Ungefär.

Vad behövs för att skaffa id-kort?

Okej, här är det som gäller för att fixa ett ID-kort:

• Personlig närvaro: Du måste traska iväg till Skatteverkets kontor. Kolla innan så de verkligen gör ID-kort just där.
• Pengar först: Betala avgiften innan du dyker upp. Inget kul att bli nekad vid dörren. Tänk på att den avgiften är som en liten investering i din framtida identitet.
• Legitimering: Du behöver bevisa vem du är. Giltig ID-handling eller en intygsgivare funkar. Tänk, det är som att lösa ett identitetspussel!
• Bokförd här: Du måste vara folkbokförd i Sverige. Det är liksom grunden.
• Ålder: Minst 13 år gammal.
• Godkännande: Under 18? Då behövs ok från din vårdnadshavare.

Varför krångla med Skatteverket? Jo, ID-kortet öppnar dörrar. Bankärenden, hämta paket, legitimera dig överallt. Det är värt besväret. Komihåg min väns ord: "Ett ID-kort är inte bara en plastbit, det är din biljett till vuxenvärlden."

Förresten, du vet väl att Skatteverket kan ha ändrat något i sina rutiner senast jag kollade? Det är bäst att dubbelkolla på deras hemsida för absolut senaste information. Livet förändras, regler ändras.

Hur mycket kostar det att skaffa ett id-kort?

Fyra hundra kronor. Fyra hundra… det känns som så mycket just nu. Pengar jag inte riktigt har. Suck.

Det är sånt här man oroar sig för mitt i natten. Ingenting annat snurrar i huvudet. Bara den där summan. 400 kr.

Jag måste fixa det här id-kortet. Passbild, tiden det tar att åka in till stan… allt känns som en enorm ansträngning.

Kostnaden är 400 kr. Det är så det är. Inget att göra åt det. Bara att bita i det sura äpplet.

Jag borde ringa mamma. Fråga om hon kan låna ut pengarna. Nej. Vill inte be om hjälp. Det känns… pinsamt. Som ett misslyckande.

Kanske kan jag sälja något? Men vad? Jag har ju ingenting som är värt så mycket. Jag tittar på min gamla mobiltelefon. Kanske… men den är gammal.

Skatteverket utfärdar kortet. Det vet jag. Jag har kollat på deras hemsida. Tusentals gånger. Jag vet exakt hur man ansöker. Men att göra det… det är en helt annan sak.

• 400 kronor.
• Skatteverket.
• Behöver styrka identitet.
• Måste betala innan besöket.
• Känns som en bergstopp att bestiga just nu.

Åh, jag är så trött. Jag borde sova. Men tankarna bara snurrar. Fyra hundra… fyra hundra…

Hur lång tid tar det att göra ett id-kort?

Jävlar vad folk tjatar om id-kort! Som att det vore en jävla unicorn man måste vänta åratal på. 6 arbetsdagar, punkt slut! Nästan en hel arbetsvecka, alltså. Helvete vad segt! Lika segt som när man väntar på att grannens katt ska sluta skrika som en stucken gris.

Men vänta nu... personligt besök? Alltså, man får inte ens skicka sin ilskna chihuahua att hämta det? Tragiskt.

Kom ihåg:

• 6 arbetsdagar. Inte 6 minuter, inte 6 sekunder, utan 6 jävla arbetsdagar!
• Personligt besök. Ja, du. Precis du. Ingen kan låna din hand. Inte ens en apelsin.
• Ingen tidsbokning. Så vänta på kö, precis som på IKEA – fast istället för billiga bokhyllor får du ett id-kort, kanske.

Min granne, Göran, som ser ut som en överkörd potatis, fick vänta 7 dagar. Han muttrade om byråkrati hela tiden. Svor som en sjöman. Stackaren. Han hade tydligen glömt sin favorittröja med ett tryckt citat av Carl von Linné. Tragedi.

Det var typ det. Hoppas det hjälpte. Nu ska jag äta en hel chokladkaka, för att jag förtjänar det.