Kan barn under 18 hamna i fängelse?

Bakom lås och bom? Vad händer när unga begår brott i Sverige?

I Sverige talar vi ofta om att ge unga en andra chans. Att ta dem ur en kriminell bana innan den rotar sig. Men vad händer egentligen när barn och ungdomar bryter mot lagen? Kan de hamna i fängelse, precis som vuxna? Svaret är komplext och präglas av en stark vilja att prioritera rehabilitering och framtid framför bestraffning.

Ingen inlåsning för de yngsta:

Den svenska lagen är tydlig. Barn under 15 år är straffmyndiga. Det innebär att de inte kan dömas till någon form av straff, inklusive fängelse. Istället fokuserar man på insatser från socialtjänsten. Dessa kan inkludera familjebehandling, stöd till föräldrar, placering i familjehem eller på särskilda ungdomshem. Målet är att komma till roten med problemet och ge barnet den hjälp det behöver för att undvika fortsatt kriminalitet.

Fängelse – en sista utväg för 15-18-åringar:

För ungdomar mellan 15 och 18 år är situationen annorlunda, men fortfarande präglad av en stor återhållsamhet när det gäller frihetsberövande. Formellt sett kan de dömas till fängelse, men det är extremt ovanligt. Det är reserverat för de allra mest allvarliga brotten, som exempelvis mord, grov våldtäkt eller synnerligen grova rån. Även i dessa fall utreds noggrant om andra påföljder är möjliga.

Sluten ungdomsvård – det vanligaste alternativet:

När en ungdom mellan 15 och 18 år begår ett allvarligt brott, är sluten ungdomsvård den vanligaste påföljden. Detta innebär att ungdomen placeras på ett särskilt ungdomshem, som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Dessa hem är anpassade för unga lagöverträdare och erbjuder en kombination av vård, behandling och utbildning. Tiden som tillbringas inom sluten ungdomsvård varierar beroende på brottets allvar, men är tidsbestämd och kan maximalt vara fyra år.

Fokus på rehabilitering:

Den stora skillnaden mellan fängelse för vuxna och sluten ungdomsvård ligger i fokus. Medan fängelsestraff främst syftar till bestraffning och skydd av samhället, lägger sluten ungdomsvård stor vikt vid rehabilitering och återanpassning till samhället. Under vistelsen på ungdomshemmet får ungdomen hjälp att bearbeta sina problem, utveckla sociala färdigheter och förbereda sig för ett liv utan kriminalitet.

En fråga om ansvar och framtid:

Frågan om hur vi ska hantera unga lagöverträdare är komplex. Det handlar om att balansera ansvarstagande för brott, skydd av samhället och en tro på att även ungdomar som begått misstag kan förändras och bygga en positiv framtid. I Sverige har vi valt en linje som prioriterar rehabilitering och ger unga en andra chans – en investering i både deras och samhällets framtid. Det är ett val som ständigt debatteras och utvärderas, men som bygger på en grundläggande övertygelse om att ingen ung människa ska dömas ut för alltid.