Hur redovisar man utlägg?

Hur redovisar man egentligen utlägg? Åh, det där med utlägg, det kan ju kännas som ett litet bokföringsmonster ibland, eller hur? Jag har i alla fall brottats med det. Min lösning, den som känns allra mest intuitiv för mig, är att bokföra det som en direkt kostnad. Tänk bara: kundmöte, kaffe på fiket – poff, kostnad. Sen när den stackars anställda får sina pengar tillbaka? Ja, då drar jag bara av det från den ursprungliga kostnaden. Superenkelt, eller vad tycker ni?

Jag minns en gång, när jag jobbade på det där lilla företaget med de otroligt gulliga katt-muggarna (de hade verkligen superfina katt-muggar!), då hade vi ett möte med en potentiell stor kund. Vi beställde in en massa mackor och juice, och jag fick ju självklart betala. Då bokförde jag det som en kostnad direkt, under “representation”. Sen, när jag fick tillbaka pengarna, ja, då var det bara att minska den kostnaden. Klart!

Det där med att bokföra det som en fordran… nej, det känns bara så onödigt krångligt! Alltså, varför göra livet svårare än det behöver vara? Jag menar, jag är ju inte revisor, jag vill ju bara få bokföringen gjord och kunna fokusera på… ja, katt-muggarna till exempel. Eller, kanske något annat lite roligare än bokföring. Enligt någon studie, eller nåt jag läste nånstans, så använder typ 80% av småföretagen samma enkla metod som jag. Eller, kanske det var 70%? Jag är inte helt säker, men det var i alla fall en hög siffra! Poängen är att jag inte är ensam om att tänka så här. Och det känns ju bra. Det som känns rätt för mig, i mitt lilla företagskaos, det är det jag kör på!