Har Sverige ett skatteavtal med Irland?

Har Sverige ett skatteavtal med Irland?

Ja, Sverige har ett skatteavtal med Irland. Avtalet tecknades den 19 mars 1975 och trädde i kraft den 1 januari 1977.

Syftet med skatteavtalet

Syftet med skatteavtalet är att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteundandragande mellan de båda länderna. Avtalet omfattar följande skatter:

• Inkomstskatt
• Bolagsskatt
• Källskatt på utdelning
• Källskatt på ränta
• Källskatt på royaltyer

Huvudsakliga bestämmelser i avtalet

Nedan listas några av de viktigaste bestämmelserna i skatteavtalet mellan Sverige och Irland:

• Undvikande av dubbelbeskattning: Avtalet föreskriver metoder för att undvika dubbelbeskattning, såsom undantagsmetoden och kreditmetoden.
• Fasta driftställen: Avtalet definierar begreppet fast driftställe och fastställer regler för beskattning av inkomster från fasta driftställen.
• Utdelning: Utdelning från ett företag i ena landet till en mottagare i det andra landet beskattas i allmänhet endast i mottagarlandet.
• Ränta: Ränta som betalas från ett företag i ena landet till en mottagare i det andra landet beskattas i allmänhet endast i mottagarlandet.
• Royaltyer: Royaltyer som betalas från ett företag i ena landet till en mottagare i det andra landet beskattas i allmänhet endast i mottagarlandet.

Tillämpning av skatteavtalet

Skatteavtalet tillämpas på personer som är bosatta i Sverige eller Irland, eller som har sitt huvudkontor eller fast driftställe i något av länderna. Avtalet tillämpas också på inkomster som härrör från källor i något av länderna.

Information och assistans

Skatteavtalet innehåller bestämmelser om utbyte av information och administrativt samarbete mellan de skattemyndigheterna i Sverige och Irland.

Tolkning och tillämpning

Om det uppstår någon tvist om tolkningen eller tillämpningen av skatteavtalet ska den avgöras genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i de båda länderna.