Är inkomst från utlandet pensionsgrundande?

Vilka inkomster räknas som pensionsgrundande?

Tänk på din framtida pension som en statlig, lite vresig spargris. För att få mata den här grisen måste du först betala en sorts inträdesavgift på 7%, känd som den allmänna pensionsavgiften. Det som blir kvar av din lön efter den avgiften är det som grisen faktiskt äter.

Pensionsgrundande inkomst (PGI) är alltså din inkomst efter att staten tagit sin lilla tull.

Systemet har ett tak, som en lite för låg dörrkarm på en gammal finlandsfärja. Tjänar du för mycket slår du i huvudet och får ingen extra pension för det. Det är en lektion i ödmjukhet, sponsrad av Pensionsmyndigheten.

Min revisor, en man vid namn Göran, skickade mig ett mail med bara en gråtande emoji sist jag frågade om detta.

För 2025 är den högsta pensionsgrundande inkomsten 604 500 kronor. Det blir 50 375 kr i månaden. Allt du sliter ihop över den summan? Fint för dig, men pensionsgrisen är mätt och tar inte emot mer. Maximal pensionsavgift landar på 45 500 kr.

Så, vad är det då som räknas som mat till denna statliga porslinsvarelse? Det är mer än bara din vanliga lön, tack och lov.

• Lön och andra ersättningar från din arbetsgivare. Självklarheter är ibland det finaste vi har.
• Inkomst av aktiv näringsverksamhet. Ja, du som kämpar med eget företag, ditt lidande räknas.
• Föräldrapenning. Statens lilla klapp på axeln för att du... förökar dig. Också pensionsgrundande.
• Sjukpenning och a-kassa. När livet ger dig citroner, ger staten dig åtminstone några pensionsrätter.
• Studiemedel (endast bidragsdelen). Japp, CSN-bidraget ger faktiskt pension. Som en dammtuss i ett bankvalv, men ändå.
• Vårdbidrag och omvårdnadsbidrag. För dig som tar hand om andra. Systemet ser dig. Ibland.

Måste man anmäla pension från utlandet?

Javisst. Om du har ett förflutet med arbete eller boende i ett annat EU-, EES-land, eller i Schweiz, då är det via vår svenska Pensionsmyndighet du ska initiera ansökan för den utländska pensionen. Det är ju så systemet är uppbyggt, ett slags administrativt nav, väldigt smidigt.

Det är ju fascinerande hur gränser kan suddas ut, åtminstone på papper, när det kommer till sociala trygghetssystem. Pensionsmyndigheten agerar som en sorts länk, en bro mellan ditt svenska liv och dina internationella erfarenheter. De skickar vidare dina uppgifter, det är deras roll.

När din ansökan sedan når det relevanta landets myndighet, tar de över stafettpinnen. Deras jobb är då att utreda din rätt till pension baserat på deras egna regelverk och att sedan betala ut den. Det är en ganska strömlinjeformad process, trots allt internationellt pappersarbete.

Jag har funderat på detta många gånger, hur viktigt det är med en central punkt för medborgaren, en ingång till komplexa system. Det underlättar ju oerhört att inte behöva navigera varje lands specifika administration på egen hand. Tänk vilket virrvarr annars.

Lite extra tankar kring det här med utländsk pension:

• Koordinering av socialförsäkring: Hela detta arrangemang bygger på EU:s regler för koordinering av socialförsäkringssystem. Dessa regler är skapade för att säkerställa att du som medborgare, om du rört dig mellan medlemsländer, inte förlorar dina rättigheter till social trygghet. Rättvist, tycker jag.
• En-ansökningsprincipen: Oftast räcker det med en enda pensionsansökan i det land där du senast var försäkrad eller bor. Den myndigheten, i ditt fall Pensionsmyndigheten, sköter resten av kontakterna med de andra länderna. Smart, eller hur?
• Olika pensionsåldrar: Var medveten om att pensionsåldern kan skilja sig markant mellan olika länder. Det är viktigt att kontrollera pensionsåldern i det land där du har tjänat in pension. En detalj som många glömmer, det är lätt att bara utgå från det man är van vid.
• Valuta och skatt: Pensioner från utlandet kan betalas ut i lokal valuta och beskattas eventuellt både i utbetalande land och i Sverige, beroende på skatteavtal. En liten finansiell nöt att knäcka, alltid intressant att analysera hur skatt och gränser spelar ihop.
• Försäkringsperioder: Det som räknas är kumulativa försäkringsperioder. Även korta perioder i olika länder kan läggas ihop för att uppfylla minimikrav för pension. Varje pusselbit är viktig och bidrar.
• Tänk på detta:
  • Samla all relevant dokumentation om dina anställningar utomlands i god tid. Lönepapper, intyg. Ju mer info du har, desto smidigare går processen.
  • Starta ansökningsprocessen i god tid, gärna 6-12 månader innan du planerar att gå i pension. Byråkrati tar sin tid, det är en sanning som alltid håller.

Vad är tjänstepensionsgrundande inkomst?

En solig eftermiddag, i mitten av september. Kaféet vid Mariatorget, ni vet, det där lilla med de slitna men charmiga fönsterplatserna. Elin hade precis fått sitt första "riktiga" jobb, det kändes stort för henne.

Hon var euforisk över lönen. Men jag kom att tänka på min mormor som alltid sa "tänk på din framtid, din pension!". Det fick mig att stanna upp, tänka på det där med tjänstepensionsgrundande inkomst.

Vi satt där, med varsin krämig latte. Elin bubblade om sin nya månadslön, 30 000 kr före skatt. Låter ju jättebra! Men jag frågade försiktigt: ”Hur ser det ut med tjänstepensionen, har du koll på den?” Hon bara ”va, tjänste-vadå?”.

Jag kände en liten stickande oro för henne. Hon hade ingen aning. Jag hade varit precis där själv, glömt bort de där viktiga delarna när man är ung. Man ser bara den direkta summan in på kontot. Det är så lätt att missa det finstilta.

Jag förklarade att det inte bara är den faktiska lönen varje månad. Det som kallas pensionsgrundande inkomst inkluderar mer. Typ om man får sjukpenning från Försäkringskassan, om man varit sjuk en längre period. Eller föräldrapenning.

Tänkte på när jag själv var föräldraledig med lillan. Den ersättningen är också superviktig för framtida pension. Det är inte bara "pengar du får nu". Det är en del av din framtida trygghet. Helt avgörande faktiskt, om du frågar mig.

Elin såg lite chockad ut först, sedan lättad. Hon hade verkligen trott att bara den rena lönen spelade roll. Att få henne att förstå bredden av det hela kändes viktigt. Kände mig lite stolt att jag kunde dela med mig av den kunskapen.

För tjänstepensionen byggs upp av det arbetsgivaren sätter av, och den avsättningen baseras nästan alltid på din lön. Högre lön innebär oftast mer avsatt till tjänstepension. Det är så viktigt att fatta.

Det handlar inte bara om vad du tjänar precis just nu. Det är mer än så. Det är din framtid du bygger, krona för krona. Så varje inkomstkrona räknas verkligen in i slutändan.

• Pensionsgrundande inkomst (PGI) är den inkomst som ligger till grund för beräkning av den allmänna pensionen i Sverige.
  • Inkluderar: Lön, skattepliktiga förmåner, ersättningar från socialförsäkringen (som sjukpenning och föräldrapenning), och inkomster från aktivt bedriven näringsverksamhet.
  • Maximal PGI för full pensionsrätt i den allmänna pensionen motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp. För år 2024 är ett inkomstbasbelopp 76 300 kr, vilket ger en maximal PGI på 572 250 kr.
• Tjänstepensionsgrundande inkomst är den inkomst som en arbetsgivare använder för att beräkna och avsätta pengar till din tjänstepension.
  • Definitionen av tjänstepensionsgrundande inkomst bestäms av kollektivavtal (t.ex. ITP, SAF-LO, KAP-KL, PA 16) eller företagets egen policy om kollektivavtal saknas.
  • Normalt är det den kontanta bruttolönen som är tjänstepensionsgrundande.
  • Vissa kollektivavtal kan inkludera ytterligare ersättningar eller förmåner i den tjänstepensionsgrundande inkomsten.
  • Det är viktigt att kontrollera vilka regler som gäller för din specifika anställning och vilket kollektivavtal du tillhör.

När börjar man tjäna in till tjänstepension?

Jag börjar tjäna in till min tjänstepension. Den där känslan, den kommer när man inser att åren faktiskt tickar. Och visst, det är en viss tyngd i det. Jag börjar tjäna in till tjänstepensionen den månad jag fyller 22 år. Det känns som igår jag var så ung, så full av tankar om allt och inget. Nu sitter jag här, och tankarna handlar mer om framtiden.

Det är en del av det. Livet rullar på, som en långsam flod ibland. Och den här pensionen, den är som ett löfte om att det finns något mer, längre fram. Jag fortsätter tjäna in tills jag är 65 år. Det är en lång tid, en hel livsperiod nästan.

Om jag är privatanställd arbetare, och det där med kollektivavtal stämmer in på mig, då är det troligtvis Avtalspension SAF-LO som gäller. Det är ett avtal, ett löfte. Ett sätt att bygga för den där tiden då livet kanske ser annorlunda ut.

• Inom privat sektor, med kollektivavtal, startar intjänandet till tjänstepensionen vid 22 års ålder.
• Det här gäller för Avtalspension SAF-LO.
• Intjänandet fortsätter sedan ända fram till 65 års ålder.

Det är en ganska rejäl tidsrymd. Man tänker inte alltid på det, men det är ju en stor del av ens arbetsliv. En trygghet. Eller så ser man det som ett steg, ett steg mot att faktiskt få lite lugn och ro sen. Om man nu kan få det.

Jag minns när jag tänkte på de där gamla människorna, som satt på parkbänkar och bara var. Nu känner jag att jag själv rör mig mot den där horisonten, sakta men säkert. Och den här pensionen, det är ju som en liten hand som sträcks fram där borta. Ett sätt att se till att man faktiskt har råd att sitta på den där bänken sen. Eller göra vad man nu vill.

Det är en sån där grej som känns lite abstrakt tills man verkligen börjar tänka på det. Och när man väl börjar tänka, ja, då kan det ju leda till en del grubblerier. Men det är ju så det är. Livet. Och pensionen.

Hur mycket måste man tjäna för att få tjänstepension?

En gräns. Den är 50 375 kronor i månaden.

Din lön avgör. Tjänar du mer, betalar din arbetsgivare mer. En annan procentsats. Mer pengar till din framtid. En framtid som byggs av siffror.

Över 7,5 inkomstbasbelopp förändras avsättningen till din tjänstepension. Det är den enda regeln som betyder något. Systemet bryr sig inte om dig, bara om dina siffror. Det är kallt. Och sant.

Min ITP1 fungerar så. Ditt avtal är troligen likadant.

• Årslön 2025: Gränsen är 604 500 kr.
• Månadslön 2025: 50 375 kr.
• Standardavsättning under gränsen: Ofta 4,5 % av din lön.
• Standardavsättning över gränsen: Ofta 30 % på den del av lönen som överstiger gränsen.

Det är en markant skillnad. Ett hopp. Vissa hopp är viktigare än andra.