Vilka vaccin bör man ha?

0 visningar
Vilka vaccin bör man ha beror på din bakgrund och ålder. Grundskydd mot stelkramp och difteri fylls på vart 20:e år. Polio ingår i grundskyddet från skolan. Alla behöver skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. Personer födda mellan 1960 och 1980 ser över skyddet vid behov.
Feedback 0 gillningar

Vilka vaccin bör man ha? Grundskydd och påfyllning

Att veta vilka vaccin bör man ha är avgörande för att upprätthålla ett starkt immunförsvar hela livet. Genom att förstå dina behov minskar du risken för allvarliga sjukdomar och skyddar omgivningen. Se till att granska dina personliga vaccinationer för att undvika oväntade hälsorisker.

Vilka vaccin bör man ha?

Vilka vaccin du bör ha beror helt på din ålder, ditt hälsotillstånd och dina levnadsvanor. Sverige har ett välfungerande barnvaccinationsprogram som ger de flesta ett grundskydd vaccin sverige, men som vuxen behöver du i vissa fall fylla på skyddet eller ta nya vacciner baserat på riskfaktorer. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är uppdelade efter livsskede och situation.

1. Grundskyddet (för alla vuxna)

Om du har vuxit upp i Sverige har du troligtvis fått grundskyddet via skolan. Har du flyttat hit som vuxen eller missat doser bör du komplettera dessa. Stelkramp och difteri: Bör fyllas på vart 20:e år. Polio: Ingår i grundskyddet. Se över skyddet extra noga inför resor till vissa länder. Mässling, påssjuka och röda hund (MPR): Alla bör ha skydd. Om du är född mellan 1960 och 1980 kan du behöva se över ditt skydd, då vaccinationsrutinerna varierade under denna period.

2. Beroende på din livssituation och geografi

Livsstil, geografi och livshändelser styr vilka extra vacciner som kan behövas: TBE (fästingburen hjärninflammation): Rekommenderas starkt till barn och vuxna som vistas i skog och mark i områden med TBE-smitta, vilket i dag omfattar stora delar av södra och mellersta Sverige, samt kustområden. Kikhosta (för gravida): Rekommenderas under varje graviditet för att ge det nyfödda barnet ett skydd under dess första levnadsmånader. Resevaccin: Vid utlandsresor kan du behöva skydd mot exempelvis hepatit A och B, kolera eller tyfoid beroende på resmål.

3. För äldre och medicinska riskgrupper

När immunförsvaret blir äldre eller om du har en underliggande sjukdom rekommenderas extra skydd. Säsongsinfluensa och Covid-19: Rekommenderas årligen till alla över 65 år samt personer i medicinska riskgrupper och gravida för influensa. Pneumokocker: Erbjuds kostnadsfritt till alla det år de fyller 65 år, samt till yngre personer i medicinska riskgrupper. RS-virus: Rekommenderas till personer över 75 år samt till personer över 60 år med vissa underliggande sjukdomar. Bältros: Rekommenderas till vuxna med ökad risk för sjukdomen, exempelvis på grund av nedsatt immunförsvar eller hög ålder. Det är viktigt att veta vilka vaccinationer för äldre över 65 år som är aktuella.

4. Det allmänna barnvaccinationsprogrammet

För barn som växer upp i dag ingår vaccin mot 12 sjukdomar, bland annat rotavirus, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka, röda hund och HPV. Det kan vara bra att undersöka vilka vaccin ingår i barnvaccinationsprogrammet för att hålla koll på familjens skydd. Detta lägger grunden för ett livslångt skydd som sedan förvaltas genom vuxenlivets påfyllnadsdoser.

Jämförelse av vanliga vuxenvacciner och intervall

Olika vacciner kräver olika uppföljning och dosering beroende på smittskydd och riskprofil.

Stelkramp och difteri

  • Vart 20:e år för vuxna i Sverige
  • Alla vuxna med grundskydd

Säsongsinfluensa

  • Årligen inför varje säsong
  • Personer över 65 år och riskgrupper

TBE-vaccin

  • Grunddosering följt av påfyllnad vart 3-5 år beroende på ålder
  • Boende och besökare i riskområden
Att hålla koll på intervallen är avgörande eftersom skyddet av vissa vacciner avtar över tid, medan andra uppdateras årligen för att matcha nya virusstammar.

Ebbas resa med TBE- och resevaccin inför semestern

Ebba, en 34-årig marknadsförare från Uppsala, flyttade till ett hus nära skogen och planerade dessutom en vandringsresa till Asien.

Hon insåg att hennes gamla barndomsskydd inteäckte allt, och hon kände sig osäker på om hon behövde ta fästingvaccin.

Efter att ha kontaktat 1177 och läst på fick hon ordning på doserna för både TBE och hepatit i god tid före avresa.

Nu kan hon röra sig fritt i skog och mark utan att oroa sig, och resan flöt på helt utan oväntade infektioner.

Specialfall

Hur ofta behöver man fylla på stelkrampsvaccinet?

För vuxna i Sverige rekommenderas att fylla på stelkramp och difteri ungefär vart 20:e år för att bibehålla fullt skydd.

Vilka vaccin ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet?

Programmet omfattar skydd mot 12 olika sjukdomar, inklusive mässling, påssjuka, röda hund, kikhosta, polio och HPV.

Behöver jag MPR-vaccin om jag är född på 1970-talet?

Om du är född mellan 1960 och 1980 kan vaccinationsrutinerna ha varierat, vilket gör att du bör kontrollera om du behöver komplettera ditt skydd mot mässling, påssjuka och röda hund.

Slutsats & Sammanfattning

Kontrollera grundskyddet

Se till att stelkramp och difteri fylls på regelbundet vart 20:e år.

Om du planerar en resa, läs gärna mer om Hur långt innan resan ska man ta vaccin?
Anpassa efter livssituation

Tänk på TBE-vaccin vid vistelse i riskområden och kikhosta om du är gravid.

Årliga doser för äldre

Personer över 65 år bör ta årliga doser mot influensa och covid-19.