Vilka sjukdomar går man upp i vikt av?

Viktökning som symptom: Sjukdomar bakom siffrorna på vågen

Vikten är en komplex balansakt. Den påverkas av en rad faktorer, från kost och motion till genetik och – inte minst – vår hälsa. Medan många fokuserar på livsstilsval som orsaker till viktuppgång, är det viktigt att komma ihåg att vissa underliggande medicinska tillstånd kan spela en betydande roll. Denna artikel utforskar några av de sjukdomar som kan bidra till oönskad viktökning.

Hormonella obalanser: När kroppen tappar takten

Hormoner är kroppens budbärare, och de styr en mängd olika funktioner, inklusive aptit, ämnesomsättning och fettlagring. När dessa system hamnar i obalans kan vikten påverkas negativt. Några exempel inkluderar:

• Hypotyreos (Underfunktion av sköldkörteln): Sköldkörtelhormonet reglerar ämnesomsättningen. Vid hypotyreos saktas ämnesomsättningen ned, vilket kan leda till trötthet, förstoppning och just viktökning. Kroppen förbrukar helt enkelt färre kalorier än normalt.
• Cushings syndrom: Denna sjukdom orsakas av för höga nivåer av kortisol i kroppen, ofta på grund av långvarig användning av kortikosteroider eller en tumör i hypofysen eller binjurarna. Symptomen inkluderar viktökning, särskilt runt mage och ansikte, samt högt blodtryck och humörsvängningar.
• Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS): PCOS är en vanlig hormonell störning som drabbar kvinnor i fertil ålder. Det kan leda till insulinresistens, vilket i sin tur kan orsaka viktökning, särskilt runt magen. Andra symtom inkluderar oregelbunden menstruation och akne.

Begränsad rörlighet: När kroppen inte kan röra på sig

Fysisk aktivitet är avgörande för att bibehålla en hälsosam vikt. Sjukdomar som begränsar förmågan att träna och röra sig kan därför bidra till viktökning.

• Kroniska ledsjukdomar (t.ex. artros, reumatoid artrit): Smärta och inflammation i lederna kan göra det svårt och smärtsamt att vara aktiv. Detta kan leda till en minskning av den dagliga aktiviteten och i förlängningen viktökning.
• Neurologiska sjukdomar (t.ex. MS, stroke): Dessa sjukdomar kan påverka rörligheten och koordinationen, vilket gör det svårare att upprätthålla en aktiv livsstil.

Ätstörningar: När maten blir en sjukdom

Ätstörningar är allvarliga psykiska sjukdomar som kan ha en förödande inverkan på hälsan och vikten.

• Hetsätningsstörning (BED): Hetsätningsstörning karakteriseras av okontrollerade episoder av överätande, följt av skuld och skam. Personer med BED äter ofta stora mängder mat, även när de inte är hungriga, och har svårt att sluta.
• Bulimi Nervosa: Även om bulimi ofta förknippas med undervikt, kan vissa personer med bulimi upprätthålla en normal vikt eller till och med gå upp i vikt. Detta beror på att kompensationsbeteenden som kräkningar och laxermedel inte alltid tar bort alla kalorier som konsumerats.

Viktigt att komma ihåg

Det är viktigt att poängtera att viktökning sällan beror på en enskild faktor. Ofta handlar det om en kombination av genetiska, miljömässiga och medicinska faktorer. Om du upplever en oförklarlig viktökning bör du rådfråga en läkare. En läkare kan utföra en grundlig undersökning för att fastställa den underliggande orsaken och rekommendera lämplig behandling.

Sammanfattningsvis:

Viktökning kan vara ett symptom på en rad olika sjukdomar, från hormonella obalanser till begränsad rörlighet och ätstörningar. Att vara medveten om dessa potentiella orsaker är viktigt för att söka lämplig medicinsk hjälp och förbättra sin hälsa och välbefinnande. Kom ihåg att hälsa är mer än bara en siffra på vågen, och att fokusera på en balanserad livsstil och att lyssna på din kropp är nyckeln.