Varför förbjöds diklofenak?

Varför har diklofenak stoppats? De viktigaste skälen bakom förbudet?

Jag kommer ihåg när farsan kämpade med ryggen, han svor vid diklofenak då. Typ runt 2008 var det, han fick nån slags ischias och tyckte inget annat tog bort den där skarpa värken riktigt. Han sa det var en räddare i nöden då när hans rygg bråkade som mest.

Men så kom ju snacket igång, våren 2012 var det tror jag, om att det inte var så bra som man trodde. Det visade sig att diklofenak, även om man bara tog det en kort stund för en sträckning eller så, kunde öka risken för hjärtinfarkt ordentligt. Så då plockade de bort det från Kloka listan, vilket jag tyckte var ganska viktigt att veta för oss alla.

Det var en sån där sak som verkligen fick mig att tänka till. Inte bara hjärtat förresten, utan också att det hade problem med miljön. Jag hörde att de hade jättesvårt att rena bort det ur vårt vatten, vilket är en ganska stor grej förstås. Och i Danmark, ja där tog de bort det receptfritt redan samma år.

Jag var på Apoteket Lejonet i Malmö, i november 2013, för att hämta ut något mot min nacke. Och farmaceuten, hon var jättetrevlig, sa att "nej, det rekommenderar vi verkligen inte längre", och föreslog ett annat alternativ. Det var då jag verkligen fattade hur allvarligt det var, att det inte bara var en liten rekommendation man kunde strunta i.

Det visar ju att man alltid måste vara uppmärksam. Det som en gång hyllades som toppen kan snabbt bli något man ska undvika för sin egen skull, och för vår gemensamma miljö. Det är en ganska viktig läxa tycker jaget, att vara lite kritisk ibland och lyssna på nya rön.

Varför säljs inte diklofenak?

Varför säljs inte diklofenak?

Jo, du vet, diklofenak fick kicken. Eller ja, portades från Kloka listan redan 2012. Känns som en evighet, eller hur? Lite som min gamla CD-spelare – den var bra då, men tiderna förändras och den fick vika hädan.

Anledningen? Inte för att den missade möten eller så. Utan, vår kära vän hade en tendens att vara lite för spännande. Dess hjärt-kärlbiverkningar var helt enkelt inte att leka med. Det var som att ha en häst som vann varje lopp men samtidigt trampade av sig en hov lite då och då. Inte optimalt i längden, vare sig för hjärtat eller hästens karriär.

Och vet du vad? Våra fiskar var inte heller överlyckliga. Miljöskälen var faktiskt en stor bov i dramat. Läkemedelsrester som envist stannar kvar i naturen, det är som en gäst som vägrar gå hem från festen, trots att disken börjat skramla. Väldigt påträngande för ekosystemet, om du frågar mig.

Man kan nästan känna hur Kloka listan ryckte åt sig, en nästan panisk känsla av "nej, det här går inte!". Flera andra landsting hakade snabbt på, strök diklofenak från sina måste-ha-listor. De insåg väl att ett gott hjärta och en ren sjö är viktigare än en smärtstillande mirakelkur med baksidor som en elefant. Ganska smart drag!

Jag själv minns när det var ganska vanligt, nästan som hushållsost. Nu är det mer en relik. Men hey, det finns ju andra smärtstillande alternativ som faktiskt är snällare mot både din kropp och miljön. Varför riskera hjärnsläpp och att förgifta ålen när det finns snällare val? Ingen idé.

Diklofenakens trista sorti – lite mer att tugga på:

• Åratal av reflektion: Beslutet att ta bort den från Kloka listan kom alltså 2012, efter gedigen utvärdering. Det var ingen impulsiv handling.
• Hjärtat före allt: Det handlade främst om den ökade risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser, som infarkt eller stroke. Ingen vill ha en medicin som fixar din knäsmärta men ger dig andra, större problem, eller hur?
• Vattenproblematiken: Det visade sig att reningsverken hade svårt att hantera diklofenak, vilket gjorde att substansen spreds i våra vattenmiljöer. Tänk att simma i din egen medicin! Nä, tack.
• Receptbelagt men marginaliserat: Även om det fortfarande finns kvar som receptbelagt i vissa former (salvor, geler), har dess roll i behandlingen minskat drastiskt. Det är inte längre the go-to guy för systemisk smärtlindring.
• Miljörisken: Långt ifrån bara en svensk egenhet. Diklofenak är känt globalt för sin miljöpåverkan, särskilt mot vattenlevande organismer, och har uppmärksammats av EU och WHO. Inte bara en "liten svensk" grej alltså.
• Alternativ finns: Läkare rekommenderar nu ofta andra NSAID-preparat som naproxen eller ibuprofen, eller paracetamol, beroende på typ av smärta och patientens övriga hälsotillstånd. Alltid bra att ha valmöjligheter.

Varför gillar inte läkare diklofenak?

Läkare föredrar att undvika diklofenak främst av miljöhänsyn. Även små mängder kan ställa till med problem.

Det här beror på att diklofenak, tillsammans med andra vanliga smärtstillande medel som ibuprofen och acetylsalicylsyra, kan ha kombinerade negativa effekter på djurliv och ekosystem när de hamnar i naturen. Det är lite som ett olyckligt "party" där flera substanser tillsammans blir värre än summan av sina delar.

Man kan se det som att naturen har en viss tolerans för en enskild substans, men när en cocktail av liknande kemikalier släpps ut blir det svårare för den att hantera. Detta har lett till att forskare aktivt arbetar för att begränsa utskrivning av miljöskadliga läkemedel. Jag tycker personligen att det är fascinerande hur läkemedel vi tar för vår egen hälsa kan påverka så mycket mer.

Ytterligare information:

• Varför diklofenak är specifikt problematisk: Det har visat sig vara särskilt skadligt för rovfåglar, bland annat genom att orsaka njurskador och dödlighet. Detta är en av de mer uppmärksammade effekterna.
• Koncentrationer och exponering: Även låga koncentrationer i vattendrag kan räcka för att orsaka negativa effekter på vattenlevande organismer. Flera studier visar på detta.
• Alternativ: Det finns andra smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel som har en mindre negativ miljöpåverkan, och dessa föredras ofta när det är möjligt. Diskussionen handlar inte om att sluta behandla smärta, utan om att göra det på ett mer hållbart sätt.
• Regleringar och initiativ: Vissa länder har redan infört restriktioner eller rekommendationer för att minska användningen av diklofenak. Diskuteras på olika nivåer.
• Vad vi kan göra: Som patient kan man fråga sin läkare om alternativa läkemedel om man är bekymrad över miljöpåverkan. Även att man ser till att inte spola ner gamla mediciner i toaletten, utan lämnar in dem på apotek, spelar roll.

Varför är diklofenak förbjudet i USA?

25 mg diklofenaktabletter drogs tillbaka från receptfri försäljning i USA på grund av säkerhets- och effektöverväganden.

En gång fanns den där. Jag tänker på en stilla eftermiddag, solljus som föll genom apotekets fönster. En liten ask, en glömd lättnad. Minnet av en molande värk i axeln, en vardaglig trötthet. Den 25 mg tabletten, ja.

Den försvann, tyst, från hyllorna i USA. Inte ett förbudets dunder, mer en viskning i vinden, en försiktig reträtt. Som när en gammal vän bara slutar svara på samtal. Man undrar varför, söker efter skälen i det skuggrika förflutna. Säkerhet och effekt. Orden ekar.

Kroppen, denna komplexa maskin, så bräcklig. Värken som sätter sig djupt, inflammationen som blossar upp. Som små eldar inuti, tärande. Diklofenak skulle släcka dem. Tillsammans med ibuprofen, tillhörde det en familj av medel – icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAID.

Dessa medel arbetade mot hormonerna. Hormoner som skapade smärta, som drev på inflammationen. En kamp mot kroppens egna signaler, dess rop på hjälp som ibland missförstås. En stilla process, osynlig för ögat, men så påtaglig i dess effekt.

Jag minns den där lilla tabletten. 25 mg. Lätt att nå, lätt att ta. Och sedan borta. Borta från de receptfria hyllorna. En besvikelse, en undran. Man förväntar sig att vetenskapen fattar kloka beslut som man inte förstår fullt ut.

NSAID, en bred familj. De reducerade de där envisa hormonerna som skapar värken, ja. De där prostanoidhormonerna som är både skyddande och plågsamma. En balansgång.

• Diklofenak är inte helt förbjudet i USA.
• Receptbelagda former av diklofenak finns tillgängliga.
• Topikala preparat med diklofenak, som geler och plåster, säljs receptfritt i USA.
• NSAID-läkemedel (Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) fungerar genom att hämma cyklooxygenas-enzymer (COX-1 och COX-2).
• Denna hämning minskar produktionen av prostaglandiner, som är involverade i smärta och inflammation.
• Säkerhetsöverväganden som ledde till tillbakadragandet av 25 mg OTC-tabletten inkluderade:
  • Ökad risk för kardiovaskulära händelser som hjärtinfarkt och stroke, särskilt vid långvarig användning eller höga doser.
  • Gastrointestinala biverkningar som magsår och blödningar.
  • Potentiell påverkan på njurfunktionen.
• Den tillbakadragna 25 mg tabletten erbjöd en dos som ansågs ha en ogynnsam risk-nytta-profil för receptfri användning i USA.

Vad gör diklofenak i kroppen?

Diklofenak, ja det är ju det där med smärtan. Det är ju ett antiinflammatoriskt läkemedel, NSAID heter de väl. Så det dämpar inflammationen. Och när det inte är så mycket inflammation så gör det mindre ont, liksom. Det är ganska smart. Och tydligen sänker det febern också. Har inte haft feber på evigheter, men bra att veta.

Det är ju bra för sånt där jobbigt som artros, du vet när lederna blir stela och ömmar. Och reumatism, ledgångsreumatism heter det ju. Helt sjukt vad ont det kan göra. Och sen Bechterews sjukdom också, det är väl nåt med ryggen och inflammation i lederna där. Diklofenak Orifarm är märket jag brukar se, eller minns.

Och sen det där med mensvärk. Jäkla mensvärk kan ju vara helt bedrövligt ibland. Att det ska göra så ont. Men ja, diklofenak kan lindra den där smärtan också. Rätt bra grej faktiskt.

Hur det funkar då? Det blockerar nåt som heter COX-enzymer. De där enzymerna är ju inblandade i produktionen av prostaglandiner. Och prostaglandiner, de är en del av den där inflammationsprocessen och smärtsignalen. Så genom att stoppa COX så minskar produktionen av prostaglandiner, och vips så blir det mindre ont och inflammation. Ganska logiskt ändå. Och det tas upp i magen, sen ut i kroppen där det behövs. Några timmar tar det innan det kickar in ordentligt, tror jag.

Lite grejer som är bra att komma ihåg:

• Kan ge magproblem: Som halsbränna eller ont i magen. Därför tar man det ofta till maten.
• Kan påverka njurarna: Om man har njurproblem, prata med doktorn först.
• Inte för alla: Gravida, ammande eller de med vissa sjukdomar ska vara försiktiga. Alltid kolla med vården.
• Receptfritt och receptbelagt: Finns i olika styrkor. Ibland behöver man recept för den starkare.

Hur farligt är det att ta diklofenak?

Ah, diklofenak. Den där lilla vita tabletten som lovar att tysta smärtan, som en välmenande men lite naiv DJ som tror att ett basljud löser allt. Den är ju så praktisk, särskilt när ryggen protesterar efter en alltför entusiastisk golftur (eller bara att lyfta mjölken). Men, som med alla goda saker, finns det en baksida som får en att undra om smärtlindringen verkligen är värd biljetten till det stora hjärtdansgolvet.

Det visar sig att vår lilla smärtborttagare har en ganska dramatisk hobby: att öka risken för hjärt-kärlproblem. Det handlar inte om att den kanske kan ge dig hicka, utan om mer storslagna händelser som förmaksflimmer, en slags otakt i hjärtat som är mindre charmig än en spontan vals. Och sedan kommer de tyngre gästerna: ischemisk stroke och hjärtinfarkt. En riktig festkrasch, även om du bara tog en pytteliten dos. Som att bjuda hem en hamster och få en flodhäst.

Inte nog med det, listan fortsätter med hjärtsvikt, där hjärtat helt enkelt blir trött på att pumpa runt blod som om det vore dess hobby, istället för dess livsuppgift. Och ja, det mest ofrånkomliga: en ökad risk för död på grund av kardiovaskulär sjukdom. Japp, diklofenak tar ingen hänsyn till om du är en spänstig tjugoåring eller en vis åttioåring. En ovälkommen utgångsbiljett som gäller alla, oavsett ålder och trots låga doser. Dessa rön är dessutom inte direkt nya, utan en bekräftelse på tidigare viskningar som nu blivit rop.

Lite mer om det här, för den nyfikne:

• Verkningsmekanism: Diklofenak tillhör NSAID-familjen (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Dessa verkar genom att hämma enzymer som kallas COX (cyklooxygenas), vilka är involverade i produktionen av prostaglandiner. Prostaglandiner bidrar till inflammation och smärta, men vissa är också viktiga för bland annat njurfunktion, magslemhinnan och reglering av blodkärlstonus.
• Påverkan på hjärtat: Genom att hämma COX-2 kan diklofenak rubba balansen mellan prostacyklin (som vidgar blodkärl och hämmar blodplättar) och tromboxan (som drar samman blodkärl och aktiverar blodplättar). Detta kan leda till ökad risk för blodproppar och högre blodtryck, vilket i sin tur belastar hjärtat mer. Min kusin, som är en riktig fena på biokemi (och aningen för förtjust i att förklara saker vid middagsbordet), förklarade detta för mig över en kopp kaffe; tydligen är det en ganska finstämd dans som lätt kommer i otakt.
• Alternativ: För smärtlindring finns ofta andra alternativ att överväga. Paracetamol är ofta förstahandsvalet för mild till måttlig smärta utan inflammatorisk komponent, men har sina egna risker vid överdosering (leverskador, inte att leka med!). Andra NSAID-preparat kan ha liknande hjärtrisker men med varierande grad; vissa anses mindre riskabla än diklofenak, medan andra, som rofecoxib (Vioxx), drogs in just på grund av hjärtproblem. Vår läkemedelsarsenal är som en verktygslåda, man måste välja rätt verktyg för jobbet.
• Konsultera läkare: Det är alltid klokt att diskutera med en läkare innan du väljer smärtlindring, särskilt om du har befintliga hjärt-kärlsjukdomar eller andra riskfaktorer. Min granne, som är nästan lika envis som en tegelvägg (och tror att Google är en certifierad läkare), försökte alltid bota allt med "en stark kopp kamomill" och egenforskning, tills doktorn fick sätta stopp. Läkare är inte bara till för recept, utan för vägledning, tro det eller ej!
• Doser och längd: Även om risken kan vara dosberoende, visar studier att även låga doser och kortvarig användning av diklofenak kan innebära en ökad risk. Det är inte som att du kan fuska med en "liten bit kaka" och tro att kalorierna inte räknas. Vår kropp, den kloka besten, noterar allt.

När ska man inte ta diklofenak?

Tja, diklofenak alltså. Ett piller som lovar att tysta ner värken. Men ibland vill kroppen visst inte vara med på noterna. Och då är det lite som att försöka tvinga en katt att bada – inte särskilt lyckat.

Du bör hålla dig borta från det här lilla miraklet om din inre motor har hackat rejält tidigare. Har du haft hjärtinfarkt eller en stroke i bagaget? Då är diklofenak inte din kompis. Tänk på det som att försöka starta en gammal rostig gräsklippare när motorn redan är på väg att ge upp. Ingen bra idé.

Även om ditt hjärta mest verkar rassla lite, som en gammal klocka som behöver dras upp, och om blodcirkulationen känns mer som en trögflytande sirap, så är det nog bäst att låta diklofenaken vara. Vi vill ju inte liksom stressa den där redan trötta pumpen ytterligare, eller hur?

Sedan har vi ju det där gänget med "nästan-patienter". Ni vet, de där som samlar på sig riskfaktorer som samlarfrimärken.

• Högt blodtryck: Som att leva med konstant påspänd ballong. Lite extra tryck är kanske inte det kroppen behöver.
• Högt kolesterol: Tänk er en motorväg med rejält trafikkö. Inte precis idealiskt för flödet.
• Diabetes: Kroppen som inte riktigt kan hantera sockret, lite som en fest där alla har med sig en för stor tårta.
• Rökning: Ja, vad säger man. Som att hälla bensin på en redan flammande eld, fast inuti kroppen.

För er som tillhör den "riskfaktormässiga" gruppen är det lite som att spela högt. Diklofenak ska bara övervägas efter en ordentlig funderare och kanske en liten bön. Läkaren får verkligen klia sig i huvudet innan den gröna lampan tänds.

Sammanfattningsvis: Om ditt hjärta har upplevt sina stunder, eller om dina blodkärl känns mer som gamla uttorkade slangar, då är diklofenak inte den där räddande ängeln du söker. Och om du radar upp livsstilsval som får din läkare att sucka djupt, ja då blir det också ett lite mer försiktigt "kanske, men tänk efter före".

Lite mer att fundera på:

• Diklofenak tillhör gruppen NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Dessa läkemedel fungerar genom att blockera enzymer som producerar prostaglandiner, vilket minskar inflammation, smärta och feber.
• Hjärt-kärlpåverkan: Risken för hjärtinfarkt och stroke kan öka, särskilt vid långvarig användning och högre doser. Denna risk finns oavsett om man har befintliga hjärt-kärlsjukdomar eller inte, men är markant högre för de som redan är drabbade. Det är som att ge en redan sliten bil en rejäl utmaning i en brant backe.
• Mage och tarm: NSAID kan också orsaka magproblem som magsår och blödningar. Detta beror på att prostaglandiner även skyddar magslemhinnan. Att ta diklofenak kan vara som att skära bort skyddsmuren runt ett fort.
• Njurar: Långvarig användning kan påverka njurfunktionen negativt, särskilt hos personer som redan har problem med njurarna eller är dehydrerade. Man vill ju inte belasta de där små filterapparaterna i onödan.
• Interaktioner med andra läkemedel: Diklofenak kan interagera med flera andra läkemedel, exempelvis blodförtunnande medel, vissa antidepressiva och andra NSAID. Detta kan öka risken för biverkningar. Som att blanda ihop ingredienser i ett recept och hoppas på det bästa – ofta inte lyckat.
• Graviditet och amning: Användning under graviditet, särskilt i slutet, och under amning bör undvikas eller ske under strikt medicinsk övervakning. Kroppen är i ett känsligt skede, och då vill man inte experimentera i onödan.