Varför får jag alltid minnesluckor när jag dricker?

Varför får jag alltid minnesluckor när jag dricker? Usch, det är verkligen det värsta, eller hur? Jag känner mig så otroligt frustrerad varje gång det händer. Det är som att någon stjäl en bit av kvällen, av mig. Som att någon snokar runt i mitt minne och tar med sig precis de bitarna jag helst vill ha kvar. Vet du vad jag menar? Den där känslan av att vakna upp och bara...ingenting. Bara en suddig bild av en sista shott, kanske en skrattande ansikte, men sen – svart. Totalt mörker.

En kompis berättade nyligen om en utekväll, hon mindes bara att hon dansat – till vilken musik, med vem? Ingenting! Och det är ju precis det som är så läskigt. Inte bara att minnena är borta, utan att man helt enkelt saknar kontroll. Tänk om man gjort något man ångrar? Det är ju nästan outhärdligt, bara tanken på det. Och de där "roliga" minnena, de man vill minnas? De är ju som bortblåsta. Som att man betalat för en resa och bara fått se starten...bortkastat!

Jag har läst någonstans – tror det var i någon artikel, jag kommer inte ihåg var exakt – att det är hippocampus, minnescentralen i hjärnan, som drabbas hårdast av alkohol. De sa att det påverkar hur nya minnen lagras, eller nåt sånt. Typ som att hårddisken blir korrupt eller nåt. Nästan 80 procent av de jag pratat med har upplevt det samma. Alltså, 80%! Det är ju sjukt många! Det känns ju inte alls bra att det är så vanligt, samtidigt som det inte är någon tröst.

Det är ju verkligen en konstig sak det här med minnesluckor. Man vill ju ha kontroll över sina upplevelser, över sitt eget liv. Och det här...det känns som att alkohol stjäl en bit av mig varje gång. Jag funderar på att dra ner på drickandet ett tag. Kanske testa att ha några helt alkoholfria helger och se om det blir någon skillnad. Vad tror du?