Varför är inte TBE gratis?

TBE-vaccination – en klassfråga i fästingland? Varför inte gratis?

Tick-borne encephalitis, eller TBE, är en allvarlig virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka bestående neurologiska skador. Med ett varmare klimat och en ökande fästingpopulation har risken för TBE ökat markant i vissa regioner i Sverige. Detta har lett till en intensiv debatt om hur vi bäst skyddar befolkningen – och varför TBE-vaccination inte är gratis för alla.

Geografisk ojämlikhet i risk – en nyckelfråga

En av de största utmaningarna med TBE är att risken för smitta inte är jämnt fördelad över landet. Vissa områden, framförallt kring Mälardalen, längs östkusten och på Åland, utgör tydliga högriskzoner. I dessa regioner är risken att smittas av TBE avsevärt högre än i andra delar av Sverige. Det är just denna geografiska ojämlikhet som triggar frågan om selektiv vaccination: borde inte TBE-vaccination ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet – men enbart i de områden där risken är som störst?

Den ekonomiska bördan: en tröskel för vaccination?

Den ekonomiska aspekten är en annan central del i diskussionen. TBE-vaccination kräver vanligtvis tre doser för fullt skydd, initialt, följt av påfyllnadsdoser med jämna mellanrum. Med en kostnad på cirka 400 kronor per dos kan det snabbt bli en ansenlig utgift, särskilt för barnfamiljer bosatta i högriskområden. Denna kostnad kan fungera som en barriär och avskräcka individer från att vaccinera sig, trots vetskapen om den potentiella hälsorisken. Detta skapar en potentiell klassklyfta, där de som har råd kan skydda sig, medan de med begränsade resurser tvingas ta en större risk.

Argumenten mot en kostnadsfri vaccination:

Även om argumenten för en kostnadsfri TBE-vaccination i riskområden är starka, finns det också faktorer som talar emot. Ett argument är den totala kostnaden för ett nationellt vaccinationsprogram. Att inkludera TBE i det allmänna programmet, även om det är geografiskt begränsat, skulle innebära en betydande investering för staten och landstingen. Frågan är om dessa resurser inte skulle kunna användas mer effektivt på andra områden inom folkhälsan.

Ett annat argument är att vaccinationen faktiskt är tillgänglig och att subventioner redan finns tillgängliga via vissa arbetsgivare eller landsting. Att göra den helt gratis kan minska den individuella ansvarskänslan och möjligtvis leda till onödigt höga kostnader för samhället.

Vägen framåt: utredning och debatt

Frågan om TBE-vaccinationens kostnadsfrihet är komplex och kräver en noggrann utredning. Det är viktigt att väga samman de potentiella hälsofördelarna med de ekonomiska konsekvenserna. En transparent och inkluderande debatt, där experter inom folkhälsa, ekonomi och etik involveras, är nödvändig för att hitta en lösning som säkerställer att alla, oavsett ekonomisk bakgrund, har möjlighet att skydda sig mot denna allvarliga sjukdom. Kanske är en gradvis subventionering, riktade informationskampanjer i riskområden, eller en kombination av olika strategier nyckeln till att minska TBE-risken och öka jämlikheten i hälsan.

Slutligen handlar det om att se TBE-vaccination som en investering i folkhälsan, snarare än en kostnad. En investering som kan spara både mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska resurser på sikt.