Vad räknas som allvarlig sjukdom?

Vad räknas som allvarlig sjukdom: Socialstyrelsens riktlinjer

Att förstå vad räknas som allvarlig sjukdom innebär är avgörande för att skydda dina ekonomiska rättigheter inom sjukförsäkringen. Läs vidare för att upptäcka de exakta medicinska kriterierna och tidsramarna som Socialstyrelsen tillämpar för att bedöma fortsatta sjukpenningdagar efter de första 364 dagarna.

Vad räknas som allvarlig sjukdom?

Vad som räknas som en allvarlig sjukdom beror helt på i vilket sammanhang frågan ställs. Det finns en viktig juridisk och medicinsk skillnad mellan myndigheters definitioner och vad privata försäkringsbolag ersätter.

Här är de tre vanligaste sätten att definiera begreppet beroende på om det gäller socialförsäkring, privat skydd eller närståendevård.

Försäkringskassans och Socialstyrelsens definition

Inom den svenska sjukförsäkringen används begreppet för att bedöma om du kan få fortsatta sjukpenningdagar på normalnivå efter att de första 364 dagarna har passerat. ^[1]

Medicinska kriterier enligt Socialstyrelsen

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska tillståndet vara ett väl avgränsat sjukdomstillstånd eller en skada baserad på medicinska undersökningar. Sjukdomen ska förväntas kvarstå i minst sex månader trots behandling, samt uppfylla minst ett av följande definition allvarlig sjukdom kriterier:^[2] Funktionsnedsättning: Mycket omfattande funktionsnedsättning i vardagen. Progression: Progredierande tillstånd där det finns en stor risk för kraftig försämring inom det närmaste året. Behov: Behov av krävande behandling under lång tid för att inte bli sämre. Risk: Betydande risk för dödsfall eller mycket kraftig försämring inom fem år.

Exempel på godkända diagnoser

Exempel på sjukdomar som räknas som allvarliga som ofta godkänns om de uppfyller de medicinska kriterierna ovan inkluderar cancer, svår hiv eller aids, schizofreni, svår depression eller ALS.

Privata diagnosförsäkringar och fastställda listor

Om du tecknar en privat diagnosförsäkring allvarlig sjukdom med skydd hos bolag som till exempel If Skadeförsäkring ser systemet helt annorlunda ut. Istället för en bred myndighetsbedömning finns det en fastställd lista på diagnoser.

Där får du ofta en engångssumma om du drabbas av någon av följande specifika sjukdomar: Cancer: Elakartade tumörer. Hjärta: Hjärtinfarkt eller genomgången hjärtoperation. Hjärna: Stroke i form av hjärninfarkt eller hjärnblödning. Neurologi: Multipel skleros (MS) eller ALS. Skador och kärl: Allvarliga brännskador samt aortaaneurysm.

Närståendepenning och begreppet svår sjukdom

Om du ansöker om närståendepenning för att vårda en familjemedlem ändras begreppet till svårt sjuk närståendepenning i stället för allvarlig sjukdom.

I detta sammanhang innebär det att hälsotillståndet är livshotande. Det måste alltså finnas ett påtagligt hot mot personens liv i nuläget eller på kort sikt för att ersättningen ska beviljas.

Skillnader mellan definitioner av allvarlig sjukdom

Försäkringskassan

• Socialstyrelsens medicinska riktlinjer och tidslinjer
• Fortsatt utbetalning av sjukpenning på normalnivå
• Bedömning för att behålla sjukpenning efter 364 dagar

Privat försäkring

• Försäkringsbolagets fastställda diagnoslista
• Skattefri engångssumma vid diagnosbesked
• Ekonomiskt skydd vid specifika diagnoser

Närståendepenning

• Läkarebedömning om akut livshotande tillstånd
• Ersättning för inkomstbortfall under vårdtiden
• Vård av svårt sjuk närstående vid livets slutskede

Evas erfarenhet av sjukförsäkringen

Eva, en 45-årig administratör från Uppsala, drabbades av utmattningssyndrom som drog ut på tiden och passerade 364 dagar i sjukförsäkringen.

Hon trodde att hennes tillstånd skulle räknas som allvarlig sjukdom eftersom hon knappt kunde lämna sängen, men fick avslag eftersom kriterierna för livshotande eller progredierande skada inte uppfylldes fullt ut på samma sätt som exempelvis cancer.

Efter att ha diskuterat med sin handläggare förstod hon att prövningen fokuserar på medicinska prognoser snarare än enbart trötthetsgrad.

Hon fick lägga om strategin tillsammans med vården för att tydliggöra sin funktionsnedsättning, vilket till slut gav klarhet i processen.