Hur vet man om hästen är för tjock?

Hur vet man om hästen är för tjock: 1.5% regeln

Frågan om hur vet man om hästen är för tjock handlar i grunden om att förebygga extremt allvarliga hälsoproblem. En obalanserad utfodring skapar skadliga inflammationer, ökar risken för farliga metaboliska sjukdomar och ger en mekanisk överbelastning på skelettet. Fortsätt läsa för att etablera hälsosamma rutiner och skydda djurets välmående.

Hur vet man om hästen är för tjock?

Att bedöma om en häst bär på farlig övervikt kan vara svårt eftersom päls, muskler och kroppsbyggnad lätt kan lura ögat. För att ta reda på om din häst övervikt tecken ska du använda Hullbedömning (Body Condition Scoring, BCS), en metod där du både tittar och känner på specifika nyckelområden på hästens kropp.

Bedömningen görs enligt Henneke-skalan som löper från 1 till 9, där 5 representerar en perfekt idealvikt. Om din häst landar på 7 eller högre klassas det som medicinsk fetma. Övervikt hos hästar är inte bara ett skönhetsfel, utan en allvarlig hälsorisk som ökar risken för smärtsam fång och Metaboliskt syndrom (EMS). Det bästa sättet att få kontroll är att lära sig exakt hur fettkuddarna känns och var de sätter sig först.

Känna och se: De 5 viktigaste mätpunkterna på hästen

För att göra en korrekt hullbedömning räcker det inte med att bara titta på hästen i hagen, utan du måste lägga händerna på djuret och trycka lätt över fettlagren. Många hästägare misstar en stor och uppsvälld hösäcksmage för ren fetma, men det verkliga fettet sätter sig på helt andra ställen. Genom att systematiskt gå igenom hästens kropp och leta efter mjuka eller svampiga depåer får du en ärlig bild av hästens hälsa.

Här är de fem kritiska områdena som du måste kontrollera varje månad: Revbenen: Du ska kunna känna revbenen tydligt med ett lätt tryck av handflatan. Om du måste pressa in fingrarna hårt eller inte hittar dem alls är hästen överviktig.

Mankammen (Halsen): Leta efter en så kallad fångnacke. Det är en hård, fast fettkam längs mankammen som ofta är ett tecken på metabolisk ohälsa.

Bakom bogbladet: Området precis bakom bogen ska smälta ihop jämnt med resten av kroppen. Vid övervikt bildas här stora, svampiga fettkuddar. Rygg och länd: Ryggraden ska inte ligga nedsänkt i en dalgång. Om ryggen är så bred att det bildas en djup ränna längs ryggraden har hästen lagrat mycket fett där. Runt svansroten: Känn noga runt svansfästet. Om det känns mjukt, dallrigt och du kan greppa stora fettkuddar på båda sidor är det ett tydligt tecken på hög fetthalt.

Hälsorisker: Varför övervikt är en tickande bomb

Övervikt hos hästar leder till en dramatisk ökning av metaboliska sjukdomar och mekanisk överbelastning på skelettet. Studier visar att mellan 30 och 50 procent av alla fritidshästar och ponnyer i Europa lider av övervikt eller fetma.^[1] Det är en alarmerande siffra eftersom fettvävnad inte är passiv utan fungerar som ett aktivt organ som producerar inflammation i kroppen.

När hästen blir för tjock utvecklar den ofta insulinresistens, vilket är kärnan i Metaboliskt syndrom (EMS). Det fungerar ungefär som typ 2-diabetes hos människor. Över 90 procent av alla fall av fångnacke häst eller relaterade hovsjukdomar är i grunden orsakade av just dessa hormonella rubbningar. Att hålla hästen smal handlar alltså om att rädda dess liv, inte om utställningsskick.

Banta häst på ett säkert sätt: Foderstat och motion

Att banta en häst kräver en noggrant uträknad foderstat där du drar ner på socker och stärkelse men behåller tillräckligt med grovfoder. För hård svält är livsfarligt för hästar och kan utlösa hyperlipidemi, ett dödligt tillstånd där fett frigörs i blodet. Målet bör vara att reducera mängden grovfoder till en säker men begränsad nivå, samtidigt som du ökar hästens energiförbrukning stegvis genom anpassad motion.

En gyllene regel vid viktnedgång är att begränsa det totala foderintaget till omkring 1.5 procent av hästens målvikt i torrsubstans per dag. Om hästen har en bekräftad metabolisk störning bör du välja ett hö med ett sockerinnehåll som ligger under 10 procent. För att öka förbränningen och förbättra insulinresistenta celler krävs det inte timmar av hård galopp. Det har visat sig att så lite som 7 dagars sammanhängande, lätt motion kan förbättra hästens insulinkänslighet med upp till 60 procent. ^[4]

När jag själv skulle banta min första häst gjorde jag det klassiska misstaget att bara dra in på allt hö över en natt. Hästen blev frustrerad, började tugga på boxinredningen och fick dessutom lindriga känningar av magkatarr.

Det tog mig flera veckor av stress och samtal med agronomer för att förstå att hemligheten ligger i att förlänga ättiden, inte att låta hästen stå med tom mage. Efter den läxan bytte jag till finmaskiga hönät och halm av hög kvalitet som utblandning. Hästen fick tugga i sig under längre tid, magen höll sig lugn och kilona började sakta men säkert ticka nedåt.

Henneke-skalan för hullbedömning

BCS 4 - Normalt slank

• Svansroten är rörlig och huden är tunn utan märkbara fettdepåer
• Kan anas visuellt och känns mycket lätt vid beröring
• Ingen märkbar fettvävnad längs halsen, ryggraden har en naturlig kontur

BCS 5 - Idealvikt

• Huden känns fast men sviktande med ett tunt, naturligt fettlager
• Syns inte men kan enkelt kännas med ett lätt tryck av handen
• Halsen smälter jämnt in i bogen, ryggen är plan utan skåra eller ås

BCS 7 - Övervikt

• Fettkuddarna runt svansroten känns mjuka, svampiga och är tydligt synliga
• Svåra att känna, kräver att man trycker fingrarna hårt mot bröstkorgen
• Tydlig fettansamling på halsen och det börjar bildas en skåra längs ryggen

BCS 9 - Extrem fetma

• Stora utbulpande fettkuddar som blockerar den normala anatomin
• Helt omöjliga att känna på grund av ett tjockt, svällande fettlager
• Enorm fångnacke som kan vippa i sidled, djup ränna längs hela ryggen

Lisas kamp mot övervikten: Från fångnacke till frisk ponny

Lisa, en hästägare i Uppsala, insåg att hennes 12-åriga welshponny Lukas hade blivit farligt tjock efter en skadeperiod i hagen. Lukas hade utvecklat en stenhård fångnacke, hans rygg hade en djup ränna och han rörde sig alltmer ovilligt på gruset.

Första försöket blev en katastrof eftersom Lisa i panik halverade Lukas ensilage utan att väga det ordentligt. Resultatet blev att Lukas fick sur mage, började äta jord i hagen av ren hunger och hans stressnivåer sköt i höjden.

Efter ett besök av en veterinär insåg Lisa att Lukas behövde tuggtid för att inte få magsår men färre kalorier. Hon köpte ett extremt finmaskigt hönät, började blanda ut hans vägda ensilage med 40 procent halm och lade till dagliga raska promenader på 20 minuter.

På sex månader sjönk Lukas från 8 till 5.5 på Henneke-skalan. Fettdepåerna på halsen mjuknade helt, risken för EMS avvärjdes och han återfick sin energi utan att någonsin behöva stå med tom mage igen.

Denna information är endast i utbildningssyfte och ersätter inte professionell veterinärmedicinsk rådgivning. Varje hästs metaboliska förutsättningar och hälsotillstånd är unika. Kontakta alltid en legitimerad veterinär eller foderrådgivare innan du gör stora förändringar i hästens foderstat eller träningsrutin, särskilt om hästen visar tecken på stelhet, fång eller EMS.