Hur många ungdomar känner sig stressade?

Stressen smyger sig på – allt fler unga känner pressen

Skolprestationer, sociala medier, framtidsoro – listan på potentiella stressfaktorer för unga är lång. Och statistiken visar att pressen ökar. Även om vi ofta pratar om stress i generella termer, visar siffror från 2021/2022 en tydlig skillnad mellan könen, särskilt när det gäller skolrelaterad stress. Redan i 13-årsåldern upplever en betydande andel unga en pressande känsla inför studierna, med flickor som den mest drabbade gruppen.

Enligt aktuell statistik känner sig hela 63% av 13-åriga flickor relativt eller mycket stressade över skolarbetet. Det är en alarmerande siffra som vittnar om en pressad skolsituation för många unga tjejer. Jämförelsevis rapporterar 40% av 13-åriga pojkar samma nivå av stress. Skillnaden på 23 procentenheter mellan könen är markant och väcker viktiga frågor om orsakerna bakom denna ojämlikhet.

Att flickor i högre utsträckning upplever skolstress kan bero på en rad komplexa faktorer. En möjlig förklaring är skillnader i inlärningsstilar och hur undervisningen är utformad. Förväntningar från omgivningen, både från lärare och föräldrar, kan också spela en roll. Dessutom kan sociala normer och ideal kring prestation påverka flickor i större utsträckning. Ytterligare forskning behövs för att fullt ut förstå de bakomliggande orsakerna.

Oavsett orsakerna är det tydligt att stress bland unga är ett växande problem som kräver uppmärksamhet. Skolan har ett ansvar att skapa en trygg och stödjande miljö där alla elever kan trivas och prestera utan att känna övermäktig stress. Det handlar om att erbjuda rätt verktyg och resurser för att hantera stress, men också om att ifrågasätta och utmana de normer och förväntningar som kan bidra till den ökade pressen. En öppen dialog mellan elever, lärare och föräldrar är avgörande för att skapa en positiv förändring och ge alla unga möjligheten att nå sin fulla potential utan att stressen tar över. Att tidigt identifiera och adressera stressproblematik är viktigt för att förebygga långsiktiga negativa konsekvenser för både den psykiska och fysiska hälsan.