Hur gick jag upp 1 kg på en dag?

Hur mycket går man upp under en dag?

Den där morgonen, dimman låg tät som en mjuk filt över ängarna. Ljuset, svagt och vemodigt, sipprade in genom fönstret. Spegeln visade… mig. Alltid samma mig, men ändå lite annorlunda varje dag. Vikten, en gåta insvept i morgondimma.

Två och ett halvt kilo. Ja, så mycket kan det skilja sig. En hel del. En tung, märkbar skillnad. Kanske bara vätska, maten i magen, en illusion. Men ändå… En förflyttning, en vaggande rörelse mellan olika vikter. Som en båt på ett hav av kilo.

Mitt i detta vackra men sköra morgonskimmer: Viktförändringen är som en flytande dröm. En dans av siffror som ständigt skiftar, ett spel mellan mig och vågen. En lek med mig själv. Men är det lek? Det är allvar. En balansgång på en lina av siffror.

• Vätskebalansens inverkan: Avsevärd. En enorm faktor. Kroppens egna vattenspel.
• Matens tyngd: Som en tyngd i magen. Inte bara kalorier, utan även vikt. En påminnelse om det jag konsumerar.
• Morgonvägning: Viktigast. Den renaste bilden, innan dagens intag stör. En sanning i gryningen.
• 2,5 kg variation: Ett faktum. En svängning. Ett dansande tal. En påminnelse om kroppens föränderliga natur.

Jag funderar: Är det bara jag som känner den här känslan av flytande vikt? Känslan av att kroppen är en flod, ständigt i rörelse, ständigt förändrad.

Min morgon: Kaffe, doft av nybryggt, en varm kopp. Solstrålar genom fönstret, på den där vågen som står där och väntar. Dagens nummer. Dagens mig.

Hur mycket mer väger man på kvällen än morgonen?

Herregud, den där vågen. 1 till 4 pund! Seriöst. Kommer ihåg i somras, midsommar i Småland, hos mormor. Gräddtårta, sill, allt det där.

Jag vägde mig före frukosten. 68 kilo prick. Sen, efter allt firande, kvällen... Nästan 71! Jag skämdes.

• Morgonvikt: Lägst.
• Kvällsvikt: Högst.
• Gräddtårta: Skyldig.

Alltså, tre kilo på en dag? Inte okej. Plus, den där hemska känslan när byxorna spänner.

Jag tror det är mest vätska, matsmältning och sånt. Och kanske en liten skvätt ångest.

Jag försöker dricka vatten, mycket vatten. Men gräddtårta... den vinner alltid.

Hur mycket kan vikten variera under dagen?

Dimman ligger tung över sjön. Klockan är fyra, gryningen målar himlen i pastell. Jag känner den där vanliga morgontröttheten, men också en spänning. Kroppen, den är en gåta. En gåta som väger.

Viktfluktuationer, ja, de är märkliga. Som ett hav, ebb och flod. Min egen vikt? Den dansar. Ibland känns den lätt, som en fjäder. Andra gånger, tung som bly.

Min mage, den är en egen värld. En liten planet av bakterier, matrester, vätska. En ständig förändring, en ständig omvandling. Hur mycket kan den påverka min totala vikt? En till en och en halv kilo, upp eller ner. Varje dag.

Vatten, vatten, det är nyckeln. Det flyter in och ut, som tidvattnet mot stranden. Jag dricker en kopp kaffe, känner hur vätskan sprider sig i kroppen. Hur mycket väger det? Allt detta, det påverkar vikten. En till en och en halv kilo, upp eller ner. Det är så det är.

Det är frustrerande, nästan magiskt, den här viktförändringen. Som en illusion, som en dröm. Jag väger mig varje morgon, samma ritual. Siffran på vågen, den är så obarmhärtig, så exakt. Men den visar bara en ögonblicksbild.

• Tarminnehållet, en osynlig kraft.
• Vätskebalansen, en ständig ström.
• En till en och en halv kilo, en dagsaktuell dans.

Det är som att försöka fånga vinden i ett nät. Att mäta det omätbara. Men ändå, där är siffran. En liten lögnare, men ändå en sanning. En till en och en halv kilo. Upp eller ner. Min kropp, ett mysterium som aldrig slutar förvåna.