Varför har vi i Sverige så många lånord från engelskan?

Invasionen av Engelska: Varför Sverige drunknar i lånord

Vi svenskar är kända för att vara språkbegåvade. Vi lär oss ofta engelska tidigt i skolan och kan konversera utan större problem. Men denna språkliga förmåga har också en baksida: en ständigt ökande mängd engelska lånord som smyger sig in i vårt svenska språk. Från deadline till brainstorming och influencer – de engelska uttrycken blir allt fler och frekventare. Men varför är det så här? Varför har just Sverige så många lånord från engelskan?

Svaret är komplext, men kan sammanfattas i några nyckelpunkter. För det första har vi den allestädes närvarande globaliseringen. Vi lever i en alltmer sammanlänkad värld där information, teknik och kultur flödar över gränserna. Detta flöde är inte jämnt fördelat. USA har en oerhört stark kulturell påverkan globalt, framför allt genom media och teknik. Hollywood-filmer, amerikansk musik och populärkultur konsumeras i stor skala även i Sverige, vilket oundvikligen leder till att vi exponeras för engelska ord och uttryck.

Denna exponering förstärks ytterligare av engelska språkets dominans inom specifika områden. Teknikvärlden är ett utmärkt exempel. De flesta innovationer, programvaror och plattformar utvecklas på engelska, vilket betyder att nya termer och begrepp ofta introduceras på engelska och sedan översätts (eller snarare inte översätts) direkt in i svenskan. Samma sak gäller inom ekonomi och finans. Många av de nya termerna som används inom dessa områden härstammar från engelskan eftersom många av de stora ekonomiska institutionerna och aktörerna opererar på engelska.

En tredje faktor är engelska som ett internationellt språk. Att engelskan är lingua franca för vetenskap, affärer och diplomati underlättar adoptionen av engelska termer. Det är helt enkelt ofta enklare att använda det engelska ordet, speciellt om man förväntar sig att en internationell publik ska förstå budskapet. Detta kan vara praktiskt, men det leder också till att det svenska språket riskerar att bli utarmat och mindre distinkt.

Slutligen spelar den liberala språkutvecklingen i Sverige en roll. Till skillnad från exempelvis Frankrike, som aktivt arbetar för att skydda det franska språket genom lagstiftning och språkrevitalisering, har Sverige en mer avslappnad inställning. Det finns en allmän uppfattning om att språket är dynamiskt och att förändringar är naturliga. Medan denna flexibilitet kan vara positiv, kan det också innebära att engelskan får ett oproportionerligt stort inflytande.

Sammantaget är det alltså en kombination av globalisering, kulturell dominans, engelskans ställning som internationellt språk och en liberal språkutveckling som förklarar varför Sverige har så många lånord från engelskan. Frågan är om detta är en naturlig utveckling som vi ska acceptera, eller om vi bör vara mer aktiva i att värna om det svenska språket och hitta svenska motsvarigheter till de engelska termerna som ständigt försöker tränga sig in i vårt språk. Risken är annars att svenskan, på sikt, blir en engelskspråkig dialekt snarare än ett självständigt språk.