Är det dyrare att bo i Norge?

Är det dyrare att bo i Norge? Alltså, jag minns ju skräckhistorierna. Man hörde ju om folk som pantsatte hus och hem för en liter mjölk (okej, kanske lite överdrivet, men ni fattar!). Och visst, första gången jag var i Oslo och betalade typ femtio spänn för en kopp kaffe, höll jag på att svimma. Men nu när jag bott här ett tag… tja, det är ju inte så farligt längre. Eller?

Kanske har jag bara vant mig. Man blir ju avtrubbad, eller hur? Som när en vän berättade att hon betalade över hundra kronor för en påse chips. Jag bara ryckte på axlarna. Hundra spänn?! Förr hade jag fått en chock. Nu är det liksom… vardag. Men det är ju helt galet egentligen, när man tänker efter.

Fast å andra sidan, inflationen här är ju inte lika hög som i, säg, Sverige just nu. Och elen, den är ju faktiskt fortfarande rätt billig, särskilt om man bor lite norrut, har jag hört. Minns ni förra vintern? Usch, då var det ju kaos med elpriserna hemma i Sverige! Här var det… lugnare. Det kändes tryggt på något sätt.

Visst, det svider fortfarande i plånboken ibland. Som förra veckan när jag skulle köpa ost. En liten, liten bit, typ så stor som min handflata, kostade nästan en hundring. En HUNDRING! Vad är det frågan om?! Men men… man vänjer sig. Och det finns ju knep. Man lär sig ju var man ska handla, vilka dagar det är extrapriser och så. Det är väl lite som att bo var som helst, antar jag. Man får vara smart.

Men dyrt? Ja, det är det ju fortfarande. Bara inte lika hysteriskt som förut, tack och lov. Eller har jag bara blivit hjärntvättad av den norska kronan? Hmm… det tål att tänkas på.