Vilka röda dagar får man betalt för?

Röda dagar och lönekuvertet: Vilka helgdagar ger dig betalt?

I Sverige präglas kalendern av en rad “röda dagar” – helgdagar som markerar viktiga religiösa, historiska eller kulturella händelser. Men hur påverkar dessa röda dagar egentligen din lön? Svaret är inte alltid självklart, och det beror bland annat på anställningsavtal, kollektivavtal och när helgdagarna infaller. Denna artikel reder ut begreppen och ger en klar bild av vilka röda dagar som faktiskt ger dig betalt.

Grundprincipen: Röda dagar som infaller på vardagar

I grunden gäller att du som anställd har rätt till helglön (även kallat helgdagslön eller röd dag-lön) för de röda dagar som infaller på en vardag, det vill säga måndag till fredag. Detta kompenseras oftast som en ordinarie dagsinkomst. Vilka specifika dagar gäller detta för? Här är en lista:

• Trettondagen (6 januari): En helgdag som markerar slutet på julen.
• Långfredagen (varierande datum): Dagen innan påskdagen, en viktig dag inom kristendomen.
• Annandag påsk (varierande datum): Dagen efter påskdagen, fortsatt firande av påsk.
• Första maj (1 maj): Arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag.
• Kristi himmelfärdsdag (varierande datum): En kristen högtid som infaller 40 dagar efter påsk.
• Nationaldagen (6 juni): Sveriges nationaldag.
• Juldagen (25 december): En kristen högtid till minne av Jesu födelse.
• Annandag jul (26 december): Dagen efter juldagen, ofta associerad med fortsatta julfiranden.
• Nyårsdagen (1 januari): Årets första dag.

Undantagen: Julafton, Nyårsafton och Midsommarafton

Här kommer vi till de mer intressanta detaljerna. Julafton (24 december) och Nyårsafton (31 december) är speciella dagar. Även om de ofta uppfattas som helgdagar är de rent juridiskt inte röda dagar. Däremot är det vanligt att de behandlas som sådana i många anställningsavtal och kollektivavtal. Det innebär i praktiken att du ofta får betalt för dessa dagar, men det är viktigt att kontrollera vad som står i ditt eget avtal eller kontakta din arbetsgivare för att vara säker.

Midsommarafton (varierande datum): Denna glada och ljusa dag är ett exempel på en fridag, men inte en betald helgdag. Om midsommarafton infaller på en vardag har du alltså ledigt, men får ingen extra lön för den dagen. Även här kan det dock finnas undantag i vissa kollektivavtal.

Vad händer om en röd dag infaller på en helg?

Om en röd dag infaller på en lördag eller söndag får du ingen extra betalning. Eftersom du redan är ledig dessa dagar kompenseras du inte ytterligare.

Viktigt att komma ihåg:

• Kollektivavtal och anställningsavtal: Allt beror på vad som står i ditt kollektivavtal eller anställningsavtal. Vissa avtal kan ge dig mer generösa villkor än lagen föreskriver.
• Timanställda och behovsanställda: För timanställda och behovsanställda kan reglerna vara annorlunda. Det är viktigt att ha tydlig information om hur din ersättning fungerar på röda dagar.
• Kontakta din arbetsgivare: Om du är osäker på vad som gäller för dig, tveka inte att kontakta din arbetsgivare eller fackförbund för att få tydliga svar.

Sammanfattningsvis är det en rad röda dagar i Sverige som berättigar dig till helglön om de infaller på vardagar. Genom att vara medveten om vilka dagar det gäller, och genom att kontrollera ditt eget anställningsavtal och kollektivavtal, kan du säkerställa att du får den ersättning du har rätt till.