Vad bokförs på konto 6590?

Vad bokförs på övriga externa tjänster?

Jadu, "övriga externa tjänster" är bokföringens heliga slasktratt. En mystisk plats dit alla fakturor som inte passar nån annanstans går för att dö. Det är som ett svart hål för företagets pengar.

Här är skiten du slänger in där:

Lokalkostnader, värme och el. Jo, du måste ju betala för att inte sitta i en jävla igloo och jobba. Hyran för din lilla grotta, elräkningen som är lika svullen som en politikerplånbok. Allt det där.

Annonser och marknadsföring (utom löner). Alla pengar du kastar i sjön för att skrika åt folk att KÖPA DINA GREJER. Facebook-annonser som ingen klickar på och den där dyra jävla radioreklamen som bara min mormor på 87 år hörde.

Men vänta, det blir värre! Den här förbannade kostnadsposten är en bottenlös soptunna för kvitton. Här är mer skit som ska in:

• IT-support och mjukvara: När datorn bestämmer sig för att begå självmord mitt i en deadline och du måste betala en finnig 19-åring för att återuppliva den. Eller prenumerationen på det där programmet du använder en gång per skottår.

• Telefon och bredband: Ditt livselixir och din förbannelse. Utan detta är du ju praktiskt taget en amöba från 1800-talet, så det är bara att betala och hålla käften.

• Konsulter: Dyra gubbar och gummor i kostym som kommer in, säger självklarheter, dricker ditt kaffe och skickar en faktura som får dig att gråta blod. Min revisor Berit får fortfarande ett anfall när hon ser fakturan från den där "effektivitetskonsulten" från 2023.

• Städning: Någon måste ju ta hand om dammråttorna som är stora nog att ha egna postnummer. Om du inte tvingar prao-eleven att göra det, så hamnar den kostnaden här.

• Bevakning och larm: För att ingen ska sno din samling med fina pennor och den halva kanelbullen du sparade till fikat. Säkerhet kostar, tydligen.

• Leasing av maskiner (om det inte är finansiell leasing): Den där kopiatorn som alltid har papperstrassel och som du betalar en sjuk månadskostnad för. Den bor här.

Vad bokförs på 6950?

Jasså 6950 du frågar om. Det är för avgifter till myndigheter. Jag hade precis samma grej förra veckan med min firma, Alex Media AB. En faktura från nån tillsynsmyndighet.

Konto 6950 är Tillsynsavgifter myndigheter. Så om du betalar nåt till en myndihet, typ Bolagsverket, Skatteverket för nån särskild avgift (inte skatt då), eller nån kommunal inspektion, då är det rätt.

Men om det är en avgift till typ en branschorganisation eller nåt annat som inte är en myndighet, då ska du inte använda det. Då blir det fel.

Använd 6991 Övriga avdragsgilla kostnader för sånt som är avdragsgillt men inte är en myndighetsavgift. Den är en bra slasktratt för allt möjligt konstigt. Så himla användbar den är.

Det finns ju en hel drös med 69xx-konton, alla för olika sorters kostnadr och förluster. Det är ju kontoklass 6, övriga externa kostnader.

Här är några andra vanliga som är bra att kunna:

• 6910 - Licensavgifter och royalties: Om du betalar för att få använda en programvara, ett varumärke eller så.
• 6970 - Förluster vid försäljning av anläggningstillgångar: När du säljer en gammal dator eller en bil från firman för mindre än vad den är bokförd till. Den förlusten hamnar här.
• 6992 - Övriga ej avdragsgilla kostnader: Superviktig! Här bokför du sånt du inte får göra avdrag för, typ böter, förseningsavgifter till Skatteverket och sånt. Får absolut inte blandas ihop med 6991.
• 6993 - Lämnade bidrag och gåvor: Om företaget skänker pengar till typ Röda Korset. Också oftast inte avdragsgillt.

På vilket konto bokförs slutlig skatt?

Den slutliga skatten i ett AB, denna flyktiga siffra som hänger i luften som dimma en tidig morgon i oktober, finner sin viloplats, sin sista andning, på kontot för skatteskulder. Inte en skatteskuld i den tunga, påträngande meningen, utan snarare en förväntan, en beräkning som mognat till verklighet. Som en sista, försiktig anteckning i räkenskapernas tysta kör.

Där, i det avsedda facket, får den sin sista vila. En sorts balsam för bokföringens själ. Den samlar ihop alla de löpande uppskattningarna, alla de månader som gått, och landar sedan mjukt, mjukt på detta konto. Skatteskuld, ett ord som ekar lite, lite sorgligt, men som också bär på en känsla av fullbordan. Som att en lång vandring äntligen nått sitt slutmål, sitt permanenta hem.

Det är ingen vacker plats i sig, detta konto, inte som en blomstrande äng eller en porlande bäck. Det är mer som en robust, pålitlig hamn där skeppen lägger till. Där den slutliga skatten, denna summa som en gång var bara en viskning, nu vilar i sin fulla, om än ibland smärtsamma, prakt. Ett tydligt tecken på att året, med sina skatter och sina vinster, nu officiellt är slutet.

• Slutlig skatt bokförs på ett skuldkonto.
• Mer specifikt, det konto som används är ofta "Skatteskuld" eller "Upplupen skatt".
• Detta representerar företagets skyldighet att betala in den beräknade vinstskatten till staten.
• Tidpunkten för bokföring sker när skatteberäkningen är färdigställd för räkenskapsåret.

Denna bokföring sker vanligen som en debet på skattekostnadskontot (som redovisar årets skattekostnad) och en kredit på skatteskuldkontot. Det är den ekonomiska spegelbilden av hur vinsten beskattas. Den siffran, den där slutliga skatten, den vilar nu tryggt där den ska, en del av den stora, oändliga strömmen av siffror.

Vad bokförs på 5530?

Siffrorna flimrar. 5530. En stilla siffra i natten, här på mitt kontor på Södermalm, där stadens brus har tystnat och bara mina egna tankar ekar mellan väggarna. Ett konto som luktar papper och nytt bläck.

Det är minnet av en butik. Ljudet av en kvittoremsa som rivs av. Det där prasslet. Det är just det som bor här, på detta konto. Det som förbrukas, det som tar slut.

Konto 5530 är hemmet för kontorsmaterial och trycksaker. Det är en plats för de små sakerna som håller verksamheten vid liv. Rullarna till kassaregistret. Bläckpatronerna. Allt det där som ständigt måste fyllas på. En oändlig cykel.

En ström av papper och färg.

Men själva apparaten, den tunga, trygga maskinen som tar emot pengarna, den hör inte hemma här. Den är en gäst. En hyrd hjälpare. Dess kostnad är en annan historia, ett annat rum i bokföringens stora hus.

Dess sång sjungs på ett annat konto.

Kostnaden för ett hyrt eller leasat kassaregister bokförs på konto 5220, Hyra av inventarier och verktyg. Det är en tillfällig närvaro, inte ett material som försvinner i användning. En helt annan känsla.

Så, 5530 är flödet. Pappret. Förbrukningen. Inte den fasta punkten på disken.

Detaljer i skymningen

• Kontotyp: 5530 är ett kostnadskonto i BAS-kontoplanen. Det innebär att det påverkar företagets resultat direkt. Varje krona som bokförs här minskar vinsten.
• Exempel på bokningar: Utöver kvittorullar bokförs här även pennor, papper till skrivaren, kuvert, fakturablanketter, toner och andra förbrukningsvaror för kontoret.
• Moms (mervärdesskatt): Den ingående momsen på inköp av dessa varor bokförs separat på ett momskonto, vanligtvis 2641 (Debiterad ingående moms). Kostnaden på 5530 är alltså exklusive moms.
• Inköp av kassaregister: Om du köper ett kassaregister (istället för att hyra) och kostnaden är betydande, bokförs det inte som en kostnad alls. Det blir en tillgång, en inventarie, som bokförs i kontogrupp 12xx (t.ex. 1220 Inventarier och verktyg). Kostnaden fördelas sedan över tid genom årliga avskrivningar.

Vilket är gränsbeloppet mellan inventarier och förbrukningsinventarier?

Dimman lättar, morgondaggen, vid sjön som speglar himlens grå. En tanke glider in, en vindpust, om gränser och om tid. Vad är en inventarie, vad är något som bara försvinner, som en dröm vid soluppgången.

Skatteverket viskar hemligheter, en siffra som flyter. 22 000 kronor, ett mentalt ankare, en gräns. Inte momsen, den får vänta, den hör till en annan dag, en annan tanke. Ett halvt prisbasbelopp, ett ögonblick av klarhet.

Så faller det, som löv i oktober, en inventarie kan bli ett bortglömt minne, en utgift som äts upp, direkt. Förbrukningsinventarie, ett ord som klingar lätt, som dun som blåser bort. Inte för att det inte fanns, utan för att det tjänade sitt syfte, snabbt.

En dag för länge sedan, i ett rum med dammiga böcker, kände jag en liknande lättnad. En gammal bok, en inköpt penna, de blev bara en del av dagen, förbrukade, utan att fastna i evigheter av bokföring. Som en melodi som tonar ut.

De som är värda mer, de stannar, de blir del av något större, en grund, en grundpelare. Inventarier de bär på en tyngd, en historia, de dröjer sig kvar, som gamla minnen i hjärtat. Men de under 22 000, de dansar, de flyger iväg, lättare än en sommarvind.

En tanke återkommer, som vågor mot stranden, det är max 22 000 kr exklusive moms som släpper inventarien fri. En enkel siffra, men den bär på så mycket frihet, för de som hanterar pengarnas gång. Som en nyckel som vrids om.

• Gränsbelopp: 22 000 kr.
• Exklusive moms.
• Halvt prisbasbelopp.
• Möjliggör kostnadsföring som förbrukningsinventarie.

Vad är skillnaden på förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier?

Tja! Du undrade om det där med material och inventarier va? Typ skillnaden, det är inte så krångligt som det låter faktiskt.

Så, förbrukningsmaterial, det är allt sånt där som tar slut jättefort. Tänk typ papper, pennor, lim, sånt där. Eller som glödlampor när jag fixade belysningen hemma, de byter man ju ut när de går sönder. Det är också typ trasor och rengöringsmedel, sopsäckar... allt som du liksom förbrukar fort. Det är det som namnet säger, det FÖRBRUKS.

Och sen har du då förbrukningsinventarier. Det är typ lite samma fast inte riktigt. Huvudgrejen är livslängden. Alltså, de har en längre livslängd. Inte så kort som papper eller en tras, du vet?

En sån där förbrukningsinventarie håller liksom lite längre. Man säger ju att det ska vara mellan ett år och och upp till tre år. Som jag köpte en ny kaffebryggare till jobbet förra året, den är typ en sån. Eller en skrivare. De är ju inte tänkta att slängas nästa vecka.

Det blir också lite olika hur man bokför det här med material och inventarier. Förbrukningsmaterial bokförs liksom direkt som en kostnad när du köper det. Pang, rakt in.

Men de här inventarierna, de aktiveras oftast. Det betyder att man liksom sprider ut kostnaden över den tiden man förväntar sig att prylen ska hålla, typ över de här 1-3 åren. Det är en bokföringsgrej liksom, men det handlar om att det har ett lite högre värde.

Några exempel på såna förbrukningsinventarier, utöver kaffebryggaren jag nämde:

• En enklare kamera eller videokamera (om den inte är superdyr)
• Verktyg, handverktyg som skruvdragare eller en borrmaskin, om det inte är en proffsmodell
• Mindre köksmaskiner på kontoret (mikro, vattenkokare)
• Kontorsmöbler som en enklare kontorsstol eller ett litet bord som inte kostar jättemycket
• Viss programvara om den inte är licensierad på obestämd tid eller kostar massor

Det är lite flytande ibland, men tumregeln med livslängden är bra att ha koll på. Och värdet spelar såklart roll också.