Ska jag berätta för min chef att jag har ett bisyssla?

Alltså, det här med bisyssla och chefen... det är ju en sån där grej man kan ligga vaken och fundera på, eller hur? Ska man säga nåt? Ska man inte? Huvudet snurrar ju!

Tänk dig att du, som jag för ett tag sedan, började sticka mössor och sälja på Etsy. Inget stort, mest för skojs skull. Men så plötsligt – pang! – beställningar från halva Sverige. Jag satt uppe halva nätterna och stickade, helt slut på dagjobbet. Och då slog det mig: jobbar jag inte över 48 timmar nu? Det är ju inte hållbart i längden. Så jag tog ett djupt andetag och berättade för min chef. Visst, det kändes lite pirrigt, men det var så skönt att få det sagt! Hon var superförstående, faktiskt.

Reglerna är ju så att chefen måste veta om ditt extrajobb får dig att jobba mer än 48 timmar i veckan. Det är deras ansvar att se till att man inte sliter ut sig. Tänk om jag hade fortsatt smyga med stickandet och blivit helt utbränd? Usch, vill inte ens tänka på det.

Sen är det ju det där med intressekonflikter... Tänk om du jobbar extra för en konkurrent? Det är klart att chefen behöver veta det. Det skulle ju kunna bli… ja, hur ska man säga… lite känsligt. Som om du bakade bullar på fritiden och sålde dem billigare än bageriet du jobbar på. Inte så schysst, va?

Och kolla ditt anställningsavtal! Ibland står det faktiskt att du måste berätta om bisysslor. Det är lätt att missa i allt det finstilta, men läs igenom det noga. Bättre att vara på den säkra sidan.

Men om du, som jag med mitt stickande i början, inte jobbar för mycket och inte har någon intressekonflikt, och det inte står nåt i avtalet… då måste du ju inte berätta. Men... jag tror ändå det kan vara smart. Det bygger ju förtroende. Min chef uppskattade verkligen min ärlighet, och det stärkte vår relation. Vem vet, kanske hon till och med beställer en mössa nån gång! ????