När får man EIPS?

8 visningar
EIPS, även känt som borderline personlighetssyndrom, kan diagnostiseras både före och efter 18 års ålder. Symtombilden varierar över tid, och perioder med stora svårigheter kan avlösas av perioder där problemen är mindre framträdande. Denna variation gäller både ungdomar och vuxna.
Feedback 0 gillningar

När får man diagnosen EIPS (Emotionellt Instabil Personlighetsstörning)?

Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS), tidigare ofta kallad borderline personlighetsstörning (BPD), är en komplex psykisk störning som kan diagnostiseras både hos ungdomar och vuxna. Det finns ingen specifik ålder då diagnosen ställs, utan det avgörande är att symtomen uppfyller de diagnostiska kriterierna i DSM-5 eller ICD-11, och att dessa symtom orsakar betydande lidande eller nedsättning i den dagliga funktionen.

Diagnostik före 18 år: EIPS kan diagnostiseras hos ungdomar, men det kräver en noggrann bedömning. Under tonåren genomgår individer stora förändringar i både kropp och psyke, och många av de symtom som kan förekomma vid EIPS, såsom impulsivitet, humörsvängningar och relationsproblem, kan också förekomma i en normal utveckling. En diagnos hos ungdomar ställs därför endast om symtomen är långvariga, allvarliga och påverkar individens livskvalitet betydligt mer än vad som är typiskt för åldern. Ofta används då diagnosen "Emotionellt instabil personlighetsstörning hos ungdomar" (EIPS-U) för att skilja den från den vuxna diagnosen.

Diagnostik efter 18 år: Efter 18 år blir diagnostiken av EIPS mer direkt tillämpbar på de kriterier som finns i DSM-5 och ICD-11. Det krävs fortfarande en noggrann utredning för att säkerställa att symtomen inte beror på andra psykiska eller somatiska tillstånd. En utredning inkluderar ofta intervjuer, psykologiska tester och en kartläggning av individens sjukdomshistoria och livssituation.

Symtombilden varierar: Det är viktigt att förstå att symtomen vid EIPS varierar både över tid och mellan individer. Det innebär att en person med EIPS kan ha perioder med relativt god funktion, avlösta av perioder med intensivt lidande och svåra symtom. Denna variation gör diagnostiken mer komplex och kräver en långsiktig bedömning. Enstaka episoder av impulsivitet eller humörsvängningar räcker inte för att ställa diagnosen.

Viktigt att komma ihåg: Att få en diagnos av EIPS är inte en livstidsdom. Med rätt behandling och stöd kan många individer lära sig att hantera sina symtom och leva ett meningsfullt liv. Behandling kan bestå av psykoterapi, medicinering eller en kombination av båda. Om du är orolig för att du eller någon du känner kan ha EIPS, är det viktigt att söka professionell hjälp. En läkare eller psykolog kan göra en utredning och ge dig den bästa möjliga vägledningen.

Denna artikel syftar till att ge generell information och ska inte ersätta professionell medicinsk rådgivning.