När klassas man som fattig?

När klassas man som fattig: Inkomst under 60 procent

Att förstå när klassas man som fattig underlättar diskussionen om ekonomisk utsatthet i samhället. Definitionen klargör skillnaden mellan olika ekonomiska begrepp och belyser hushållens faktiska levnadsstandard.
Läs vidare för att förstå hur den officiella gränsen för ekonomisk utsatthet beräknas.

Vad innebär det att klassas som fattig i Sverige?

Begreppet fattigdom kan verka komplext i ett välfärdsland som Sverige, där gränderna präglas av ekonomiskt överflöd men där vissa ändå kämpar för att få vardagen att gå ihop. Svaret påfrågan om när man klassas som fattig handlar sällan om enbart en känsla, utan styrs av fastställda statistiska mått och kriterier. Det kan handla om att inte ha råd med grundläggande nödvändigheter som de flesta tar för givna, vilket gör att vardagen snabbt blir en ekonomisk kamp.

I Sverige mäts detta ofta genom så kallad materiell och social deprivation, där en person anses leva i utsatthet om hen saknar minst ett visst antal grundläggande levnadsvillkor. Det handlar därmed inte bara om låg inkomst i plånboken, utan om de faktiska konsekvenserna av att sakna ekonomiska marginaler. Enligt aktuella rapporter lever omkring 5,5 procent av Sveriges befolkning under dessa förhållanden, vilket i praktiken motsvarar cirka 580 000 personer.

De 13 grundläggande behoven som avgör gränsen

För att dra en skarp gräns för vad som räknas använder man sig av en specifik lista med 13 levnadsvillkor. Om man på grund av bristande ekonomiska resurser inte har råd med minst fem av dessa 13 behov, klassas man formellt som materiellt och socialt depriverad.^[2] Det är en ganska dyster verklighet för hundratusentals svenskar.

Oväntade utgifter: Att inte ha råd att betala en plötslig och nödvändig utgift på några tusen kronor.

Boendestandard: Att inte kunna hålla bostaden tillräckligt varm under årets kalla månader. Digital tillgång: Att sakna egen tillgång till internet för att sköta vardagsärenden eller hålla kontakt med omvärlden. Socialt utrymme: Att inte ha råd att spendera en mindre summa pengar på sig själv varje vecka.

När jag först stötte på den här listan slog det mig hur snabbt marginalerna kan krympa för den som drabbas av arbetslöshet eller plötslig sjukdom. Det krävs faktiskt inte mycket för att ramla ur systemets tryggare zoner. Många upptäcker först när krisen är ett faktum hur sårbara deras fasta utgifter egentligen är, särskilt när inflationen pressar upp priserna på både mat och el.

Skillnaden mellan materiell fattigdom och relativ fattigdom

Det är lätt att blanda ihop olika begrepp när ekonomisk utsatthet diskuteras i media. relativ fattigdom definition beräknas utifrån landets medianinkomst, där den som har en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianen räknas som inkomstfattig.^[3] Denna form av mätning fokuserar på avstånd till den generella levnadsstandard som resten av samhället åtnjuter, snarare än att titta på specifika materiella brister.

Å andra sidan fokuserar materiell och social fattigdom på de konkreta konsekvenserna av att inte ha råd med viktiga aktiviteter eller varor. Man kan ha en inkomst som precis hamnar över gränsen för relativ inkomstfattigdom, men ändå drabbas av svårigheter om fasta kostnader som boende och lån äter upp hela budgeten. Det är därför experter ofta tittar på båda måtten för att få en rättvisande bild av hur många som faktiskt har det svårt.

Vem drabbas hårdast i dagens samhälle?

Statistiken visar tydligt att vissa grupper i samhället löper betydligt högre risk att hamna under gränsen för ekonomisk utsatthet. Ensliga föräldrar, i särklass ensamstående mammor, tillhör en av de mest utsatta grupperna. Utan en extra inkomst i hushållet blir marginalerna extremt små så fort hyran eller matpriserna stiger. Arbetssökande: Personer som står utanför arbetsmarknaden under längre perioder och tvingas lita på tillfälliga ersättningar. Pensionärer med lågpension: Särskilt äldre kvinnor som haft deltidsanställningar eller stått utanför arbetslivet stora delar av livet. Personer med funktionsnedsättning: Som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden och möter högre extrakostnader i vardagen.

Det finns en seglivad myt om att den som hamnar i ekonomisk knipa enbart har sig själv att skylla, men verkligheten är betydligt mer nyanserad än så. Sjukdom, uppsägningar på grund av konjunktursvängningar och brist på bostäder med rimliga hyror är faktorer som ligger långt utanför den enskilda individens direkta kontroll. När stödsystemen dessutom haltar blir fallet väldigt djupt.

Vart kan man vända sig om ekonomin kraschar?

Om du känner att du eller någon i din närhet uppfyller kriterierna för ekonomisk utsatthet och saknar tillgång till det nödvändigaste, finns det vägar att gå för att få hjälp. Det första steget är ofta att kontakta socialtjänsten i din kommun för att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket är det yttersta skyddsnätet i Sverige. Budget- och skuldrådgivning: De flesta kommuner erbjuder kostnadsfri hjälp för att få ordning på röriga räkningar och avtal. Ideella organisationer: Kyrkor, Stadsmissionen och Majblomman brukar erbjuda akut matstöd eller bidrag till barnfamiljer. Försäkringskassan: Kontrollera om du har rätt till bostadsbidrag eller andra kompletterande ersättningar.

Att våga sträcka ut en hand och be om hjälp är ofta det svåraste steget att ta på grund av skamkänslor. Men ju tidigare man agerar, desto enklare är det att bryta en negativ spiral innan den leder till vräkning eller kronofogdeskulder som är svåra att ta sig ur.

Jämförelse av mått på ekonomisk utsatthet i Sverige

Materiell och social deprivation

• Visar den faktiska levnadsstandarden och vad man faktiskt har råd med.
• Att sakna minst fem av 13 fastställda levnadsvillkor på grund av ekonomi.
• Brist på specifika grundläggande behov och aktiviteter (t.ex. mat, värme, internet).

Relativ inkomstfattigdom

• Fångar upp ojämlikhet och avstånd till den allmänna standarden i samhället.
• Hushåll med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten.
• Inkomstnivå i förhållande till resten av befolkningens medianinkomst.

Elin och kampen för att få vardagen att gå ihop i Stockholm

Elin, en 34-årig ensamstående mamma till två barn i Stockholm, drabbades av oväntade problem när hennes deltidsanställning inom besöksnäringen drogs in under lågkonjunkturen.

Hon försökte klara sig på a-kassa och sparade in på allt hon kunde, men när elräkningen kom i januari insåg hon att hon varken hade råd med värmen på full nivå eller oväntade utgifter för barnens vinterkläder.

Efter att ha räknat på sin situation insåg hon att hon uppfyllde flera punkter på listan över materiell utsatthet, vilket fick henne att övervinna stoltheten och kontakta kommunen för rådgivning.

Med hjälp av bostadsbidrag och tillfälligt stöd fick hon bukt med de akuta skulderna, och lärdomen blev att det är avgörande att söka hjälp i tid innan marginalerna helt dunstar bort.