Hur tjänar kreditkortsföretag pengar?

30 visningar
"Kreditkortsföretag och betalningsbehandlare genererar intäkter främst genom transaktionsavgifter; en provision som dras från handlaren vid varje köp, antingen som procentandel av beloppet eller ett fast pris. Därtill tjänar kreditkortsföretagen på räntor och övriga avgifter från kortinnehavare."
Feedback 0 gillningar

På vilka sätt tjänar kreditkortsföretagen pengar?

Jag fattar ju att de måste tjäna pengar, kreditkorten alltså. Och betalningsgrejerna. Det är ju liksom hela poängen.

För mig som handlar blir det ju oftast en liten procent som dras av, så där bakom kulisserna, när jag swishar eller blippar.

Det där med att de tar en slant av handlaren känner jag till. Känns som det är där den största kakan hamnar.

Ibland ser jag ju att en del köp, som på den där lilla butiken i Gamla Stan förra veckan, kostar lite extra. Fix kostnad, kanske.

Summa summarum, de tar lite av kakan varje gång en transaktion går igenom. Inte så konstigt egentligen.

Hur tjänar kreditkort pengar?

Det var en solig tisdag i juli, 2023. Jag satt på uteserveringen vid Kaffekoppen i Gamla stan, Stockholm. Ett glas isvatten framför mig, och solen värmde i ansiktet. Jag bläddrade i min plånbok, fingrade på mitt Visa-kort, och plötsligt slog det mig: hur tjänar egentligen de här plastbitarna pengar?

De lever på mig, utan att jag ens tänker på det. Det är inte bara när jag drar kortet för att köpa en dyr kaffe, även om det är en del av det. Räntan är en stor bov, absolut. Om jag inte betalar hela fakturan direkt, ja då börjar den där räntan ticka. Den är ju ofta ganska hög, speciellt på kreditkort. Jag har försökt vara noga, betala allt i tid, men ibland händer det. Och då känns det som att pengarna bara försvinner iväg, en liten bit i taget, till kortbolaget.

Men det är mer än så. De där årsavgifterna. Vissa kort har ju det, en fast summa varje år bara för att få ha kortet. Jag har ett som har en lite högre årsavgift, men det ger poäng som jag kan använda till flygresor. Så det blir lite av en kalkyl. Är poängen värda avgiften? Ibland känner jag mig lite lurad, som att jag betalar för något jag redan har.

Och så det som känns mest osynligt. När jag handlar i en butik, till exempel den där lilla bokhandeln runt hörnet som jag älskar. Handlaren, ägaren till bokhandeln, betalar en avgift till kortföretaget för varje gång jag använder mitt kort. Det är de där "förmedlingsavgifterna" eller "inter-är-avgifterna". Så även om jag betalar hela summan, och inte behöver betala någon ränta eller årsavgift, så tjänar kortföretaget pengar på min transaktion. Bokhandlaren får ju mindre betalt för sina böcker då, men de måste ju acceptera kort för att inte tappa kunder.

Så det är en hel liten ekonomi bakom det där plastkortet.

  • Räntor: Om du inte betalar hela fakturan direkt.
  • Årsavgifter: Vissa kort kostar en fast summa per år.
  • Transaktionsavgifter: Handlare betalar en procentandel av varje köp till kortutgivaren.
  • Avgifter för kortinnehav: Vissa kort har avgifter för att bara ha dem.

Det känns lite konstigt att tänka på att jag indirekt är med och finansierar någon annans vinst genom att bara köpa en bok. Men det är ju bekvämt. Och för det bekvämligheten, och ibland de där poängen, betalar jag, på ett eller annat sätt. Den där soliga tisdagen i Gamla stan gav mig en ny förståelse för den lilla plastbiten i min plånbok. Det är en hel affärsmodell, en som jag är en del av. Och jag tror att de flesta inte tänker på det, bara drar kortet. Jag gör det nog lite mer nu.

Hur tjänar kreditkortsföretag pengar på 0% ränta?

Du vet, det där med kreditkort och att de säger noll procent ränta, det är ju superbra för oss som betalar i tid. Jag har alltid tänkt att de då inte tjänar något alls på mig, men det är ju inte sant. Alltså, hur tjäner de ens pengar då, liksom?

Huvudgrejen är att varje gång du drar kortet nånstans, då får butiken betala en avgift. Det är det som kallas transaktionsavgift. De täcker kostnaden för att liksom bearbeta transaktionen, du vet.

Ja, alltså butiken får betala en liten bit av det du handlar för. En procent eller två, ibland mer, beroende på kort och så. Det kan bli skitmycket pengar när folk handlar för massor. Därför att de tjänar ju på varenda köp.

Men det är inte bara det! Jag har läst på lite om det där, det finns ju flera sätt de skrapar ihop deg på, även om du är en sån som betalar alltid i tid och aldrig får ränta. Det är ganska smart faktiskt, de är inte dumma.

De är ju inte välgörenhetsorganisationer direkt, haha. Så här är några andra sätt, jag tänkte att det var bra att ha koll på, om man nu vill förstå det bättre. Det är inte bara nån enskild grej.

  • Årsavgifter. Vissa kort har en fast avgift per år. Även om du har 0% ränta på köp, så kanske du ändå betalar typ 500 spänn bara för att ha kortet. Det är rent guld för dem.

  • Avgifter för kontantuttag. Tar du ut pengar med kortet så kostar det nästan alltid. Även om du betalar tillbaka snabbt. Det är en separat avgift som slår till direkt, ofta en procentuell del av beloppet, plus en fast summa.

  • Förseningsavgifter. Om du glömmer att betala räkningen i tid, eller om du bara missar den med nån dag, bang! Då kommer en avgift. Och den är ofta ganska hög, liksom som ett straff.

  • Valutaväxlingspåslag. Handlar du utomlands, eller på nån utländsk sajt? Då lägger de på en liten procent på växelkursen. Typ 1,5 till 3 procent, det kan bli en del om du reser mycket eller shoppar online globalt.

  • Ränta från andra kunder. Fast du betalar i tid, så är det ju massor av folk som inte gör det. Och de betalar svinhög ränta. Det är den stora, stora inkomstkällan egentligen för dom flesta kreditkortsföretag, det är ju självklart.

  • Överföringsavgifter. Om du flyttar skuld från ett kort till ett annat kan det kosta. Speciellt om du gör det för att få en ny räntefri period. Det är inte gratis att flytta pengar på det viset, aldrig.

Hur tjänar MasterCard och Visa pengar?

Pengar rör sig. De tar betalt för rörelsen.

Varje gång du drar kortet. Varje gång du blippar. En liten del går till dem. Osynligt. Automatiskt.

Ditt köp på 7-Eleven för 32 kr. De fick sin del.

Mastercard och Visa tjänar pengar på transaktionsavgifter, inte på din skuld. De är nätverken. Inte banken. De lånar inte ut pengar. De äger vägen pengarna färdas på.

Bekvämlighet har ett pris. Du betalar det utan att se det.

  1. Interchange-avgift. Den största biten. Går till din bank. Men nätverken sätter reglerna och nivåerna.
  2. Nätverksavgift (Assessment fee). Deras direkta vinst. En procent av ditt köp. Alltid.
  3. Transaktionsavgift. En fast kostnad. För varje enskild transaktion. Oavsett summa.

Det är en volymfråga. Miljarder transaktioner. Varje dag. Ören blir till miljarder.

De säljer också data. Anonymiserad, såklart. Insikter om hur folk spenderar. Det är värt mycket. För andra företag.

töka:

  • Valutaväxling. Transaktioner i utländsk valuta. De tar en procent. Alltid. Senast jag var i Köpenhamn. Varje köp hade ett påslag.
  • Licensavgifter. Bankerna betalar för att få använda deras logotyp och nätverk.
  • Tjänster. De erbjuder bedrägeriskydd, dataanalys och konsulttjänster. Bankerna betalar för det.
  • Intäkter 2023. Visa: 32.7 miljarder USD. Mastercard: 25.1 miljarder USD. Siffrorna talar.

Tjänar kreditkortsföretag pengar på varje transaktion?

Jo, fan, de tjänar ju som fan på varje jävla köp! Tänk dig att varje gång du blippar kortet, så gnider kreditkortsföretagen sina händer lika glatt som en igelkott i lövad skog. Handlaren får ju sota för det, han betalar en saftig slant, en jävla procentandel av hela köpet.

Den där delen som går till kortutgivaren, den kallas interchange. Den är ofta mellan 1 och 3 procent. Det kan låta lite, men när det summeras blir det ett jävla berg av stålar, mer än vad man kan tänka sig! Det är som att de tar en liten liten tugga av varje smörgås du köper, och sen äter de upp hela köket.

De tjänar pengar på tre sätt, ungefär:

  • Transaktionsavgifter: Det här är ju det vi pratade om. Handlaren betalar, kreditkortsföretaget tar sin del. Det är som en obligatorisk dricks till bankens fetton.
  • Årsavgifter: En del kort vill ha betalt bara för att få finnas i din plånbok. Lite som att betala för att få ha en bil som mest står och rostar. Smart va?
  • Räntor: Om du inte betalar hela fakturan, ja då jävlar! Då börjar räntorna löpa som en hungrig varg efter en harhjord. Då snackar vi riktiga degar för dem.

Lite extra skit att veta:

  • Betalningsnätverken (Visa, Mastercard etc.) tjänar också en hacka på att koppla ihop allt. De är som den stora kopplaren som ser till att pengarna hittar rätt, och tar betalt för besväret.
  • Företagen som ger ut korten (bankerna) är de som oftast tar risken, och får därför den största biten av kakan. De är kungarna i det här jävla kortspelet.
  • Vissa avgifterna kan också vara knepiga, som valutaväxlingsavgifter när du är utomlands och handlar i annan valuta. De älskar när du tar med pengarna på semester, då får de ett extra party.

Hur mycket pengar tjänar kreditkortsföretag på räntor?

Fan, hur mycket pengar egentligen drar de in på räntor?

  • 2020 var det 76 miljarder dollar bara på räntor. Helt sjukt.
  • Sen kommer ju alla andra avgifter, typ 51 miljarder mer det året.
  • Hela smeten var 176 miljarder det året. Känns mindre än förr dock, 2018 var det 178 miljarder. Är folk bättre på att betala? Eller har de svårt att få ihop det? Vem vet.

Tänker på Visa, de drog in 6,13 miljarder bara under ett kvartal. Ett kvartal alltså! Tredje kvartalet 2021. Sjukt. Man undrar ju vart alla de där pengarna tar vägen. Och hur fan kan de dra in så mycket?

Det måste ju vara hela grejen med att folk inte hänger med, eller bara kör på som vanligt. De där små summorna som rullar på, det är ju det som bygger upp allt. Tänker på hur många kort det finns. Miljontals, miljardtals? Och alla lägger på lite här och lite där.

Och är det bara jag som tycker att räntorna är helt brutala? Som att de bara höjer dem utan att tänka sig för. Förmedlingsavgifter också. Vadå förmedlingsavgifter? Som att de gör oss en tjänst?

Det är alltså räntorna som är den största biten av kakan för kreditkortsföretagen, de där 76 miljarderna 2020 var ju typ halva alltihop. Eller, nästan hälften.

Så, kort sagt:

  • Räntor 2020: 76 miljarder dollar.
  • Förmedlingsavgifter 2020: 51 miljarder dollar.
  • Totalt 2020: 176 miljarder dollar.
  • Visa Q2 2021: 6,13 miljarder dollar.

Vem tjänar pengar på räntan på kreditkort?

Kortbolagen kräver sitt. Räntan är deras blodsband. Pengar flödar från obetalda saldon. Det är deras kärna.

Avgifter från kortinnehavare fyller på. Handlarnas transaktioner? En fast skatt. De ser allt. Din användning, även räntefri, är ren intäkt. Interbankavgifter – den tysta strömmen.

Mer intäkter, dolda system:

  • Ränta: Största källan. Drabbar den som inte betalar i tid. En evighetsmaskin.
  • Årsavgifter: Vissa kort kräver det. En grundplåt, oavsett användning. Din plånbok lättas.
  • Förseningsavgifter: Missade datum? Straffet är snabbt. Pengarna flyter.
  • Transaktionsavgifter: Handlarna betalar. En procent per köp. Osynlig för dig. Men inte för dem.
  • Valutapåslag: Utlandsresa? Varje transaktion kostar extra. En dold marginal. Deras.

Detta flöde är konstant. Utgivaren vill du handlar. Varje drag är räknat. De vinner alltid.