Hur mycket får man tjäna som ideell förening?

Ideell förening: Ingen övre gräns men villkor

Att driva en ideell förening innebär att förstå de ekonomiska gränserna och skattereglerna för att undvika problem. Kunskap om skattefria intäkter och allmännyttiga ändamål skyddar föreningens ekonomi. Läs vidare för att upptäcka vad som gäller för hur mycket får man tjäna som ideell förening och bankmedel.

Hur mycket får man tjäna som ideell förening?

Det finns ingen övre beloppsgräns för hur mycket får man tjäna som ideell förening eller spara. En förening kan bygga upp stora ekonomiska buffertar eller göra stora överskott, så länge pengarna hanteras i enlighet med föreningens stadgar och går tillbaka till verksamheten. Avgörande för om pengarna är skattefria eller inte är hur intäkterna har genererats och om föreningen uppfyller kraven för att klassificeras som allmännyttig.

Krav för skattefrihet och allmännyttig status

För att en ideell förening ska slippa betala skatt på sina överskott och intäkter krävs det att verksamheten uppfyller Skatteverkets fyra grundläggande villkor: ändamålskravet, verksamhetskravet, öppenhetskravet och fullföljdskravet.

Om dessa krav är uppfyllda är typiska skattefria intäkter ideell förening som medlemsavgifter, gåvor och offentliga bidrag helt skattefria. Ändamålskravet: Föreningens syfte måste vara allmännyttigt, till exempel idrott, kultur, friluftsliv eller ideellt engagemang. Verksamhetskravet: Merparten av verksamheten måste direkt främja det allmännyttiga ändamålet. Öppenhetskravet: Föreningen ska som huvudregel vara öppen för alla som omfattas av dess verksamhetsområde. Fullföljdskravet: Föreningen måste använda en stor del av sina inkomster (minst 75 procent) till det allmännyttiga ändamålet över tid.

När blir en ideell förening skattskyldig?

Även om en förening tjänar mycket pengar är det bara vissa typer av inkomster som beskattas. Om föreningen bedriver affärsmässig näringsverksamhet som saknar naturlig koppling till det allmännyttiga ändamålet, kan den vinsten bli skattepliktig. Inkomster från exempelvis restaurangdrift, storskalig försäljning eller uthyrning av lokaler till externa parter kan betraktas som skattepliktig rörelseinkomst om de inte stöder grundsyftet. Det är i dessa lägen man måste hålla koll på när blir en förening skattepliktig för att hantera försäljningen rätt.

Hur överskott och buffertar får användas

Föreningar tillåts spara pengar på banken för framtida investeringar, till exempel för att köpa in träningsutrustning, rusta upp klubblokaler eller finansiera ledarutbildningar. Det finns inga hinder mot hur mycket pengar får en förening ha på banken för en trygg ekonomisk buffert. Problemet uppstår först om överskottet slussas ut till enskilda medlemmar i stället för att gynna föreningens gemensamma syfte.

Jämförelse av intäktstyper för ideella föreningar

Alla inkomster behandlas inte lika av Skatteverket. Här är en genomgång av vad som skiljer olika intäktskällor åt.

Skattefria intäkter

- Medlemsavgifter, rena gåvor och allmänna föreningsbidrag

- 0 procent skatt, ingen inkomstdeklaration för denna del

- Ska avse den ideella kärnverksamheten

Intäkter med naturlig anknytning

- Kioskförsäljning i samband med match eller inträdesbiljetter till föreningens egna arrangemang

- Oftast skattefria för allmännyttiga föreningar om intäkterna går till ändamålet

- Aktiviteten ska ligga i linje med föreningens huvudsakliga syfte

Skattepliktig näringsverksamhet

- Kompenserande serviceverksamhet, extern fastighetsuthyrning eller storskalig kommersiell försäljning

- Beskattas med gällande bolagsskatt (20,6 procent på överskottet)

- Kräver separat bokföring och uppfyller inte kraven för ideell koppling

IK Framstegs sparande till ny klubblokal

IK Framsteg, en ideell idrottsförening i Uppsala, arrangerade årligen en stor lokal marknad som drog in stora summor pengar till kassan. Styrelsen var orolig för att de tjänade för mycket pengar och riskerade att förlora sin ideella status.

Första försöket: De försökte snabbt dela ut extrapengar som utrustningsbidrag till enskilda aktiva medlemmar, vilket skapade oklarheter kring skatteregler och förmåner.

Efter rådgivning insåg de att det inte fanns någon övre beloppsgräns för hur mycket föreningen fick spara, så länge pengarna låg kvar i föreningen för ett allmännyttigt ändamål.

Resultat: Föreningen lät pengarna stå orörda på sparkonto och kunde efter tre år köpa en helt egen klubblokal utan att bryta mot några skatteregler eller betala onödig skatt.