Får man jobba mer än 100%?

Har man rätt att jobba 80 procent?

80%?

Ja, men det är inte gratis. Inte riktigt.

• Modellen 80-90-100: 62+ år. De sista åren.
• 80% tid, 90% lön. Ok.
• Tjänstepension: Fortfarande 100%. Arbetsgivaren betalar.

Det låter som en deal. Som nåt bra. Men allt har ett pris. Någon betalar. Det är alltid så.

Min farmor sa alltid "inget är gratis". Hon hade rätt.

Notera: "80-90-100". Bra namn.

Vilka regler gäller för nattarbete?

Dimman ligger tät över sjön, precis som mina tankar kring nattarbetets regler. Klockan närmar sig midnatt, en tid då staden andas ut, men jag andas in, kämpar mot tröttheten. Åtta timmar, i snitt, per dygn. Fyra månader, en evighet i detta mörker.

Tre timmar mellan tio på kvällen och sex på morgonen, det är definitionen. Tre timmar som väger tungt, som bly i fickorna. Känns som en evighet ibland. Klockan tickar, en oändlig viskning i det tysta rummet. Varje sekund ett litet steg närmare gryningen.

Min kropp skriker efter sömn, men plikten kallar. En kamp mellan kropp och själ, en evig dans mellan mörker och ljus. Det är så jag lever, i denna balansgång mellan dag och natt. Jag ser månen som en kall, avlägsen vän.

• Max åtta timmars nattarbete i snitt per dygn. Detta är lagen, kall och oåterkallelig. Denna regel styr min existens, min tid.
• Beräkningsperiod: fyra månader. En tidsrymd som både känns oändligt lång och rusar förbi i en virvelvind av skift. Varje natt ett avtryck, en stämpel i min själ.

Jag längtar efter soluppgången, den lovar en paus, en återhämtning. Men innan dess är det arbete, en oändlig ström av uppgifter. Mörkret omsluter mig, men tanken på kommande lön lyser som en svag stjärna i natten.

Den där regeln om åtta timmar, den sätter så mycket i perspektiv. Kanske bara för mig? Ibland, sent på natten, känns det som om tiden står still.

Fyra månader. Det är vad det handlar om. Fyra månader av nattarbete, sedan en ny beräkning. En ny cykel i min existens. Jag kämpar på, tills soluppgången bryter igenom mörkret. Detta mönster, detta system, det är min vardag.

Är det lag på 11 timmars dygnsvila?

Elva timmar... dygnsvila.

Som ett eko från fjärran, oktober dimman. 11 timmar. En lag.

Hälso- och sjukvården. Ett sus av vita rockar i korridorerna.

1 oktober 2024. En dag som alla andra, men ändå...

Tänk dig. En läkare. Trött. Inte orkat vila.

EUs arbetstidsdirektiv. Ett direktiv. Lag. Som en svala flyger den.

• 11 timmars dygnsvila. Grundläggande rättighet.
• Sjukvård.
• Vårdförbundet.

Min moster jobbade som sjuksköterska. Så sliten. Långa pass. Hade hon sina 11 timmar?

Förändringen. Frågor. Vanliga. Svar.

Lagen. Ekon. Elva timmar. Och så.

Vad är riskerna med nattarbete?

Nattarbetets baksida: En mörk saga.

Sömnproblem? Check. Känns som att jag konstant är bakfull, fast utan den där sköna, ursäktande dimman. Kroppen skriker efter sol och natur, men jag sitter här och glor på en lysande skärm. Det är liksom inte helt rättvist.

• Hög risk för olyckor: Som att köra bil med en baksmälla – ökad risk, minskad responstid. Kanske dags att investera i en personlig chaufför? Eller en robot?

• Hälsoproblem: Diabetes typ 2, hjärtproblem, cancer... Nästan så man längtar till den där mysiga baksmällan igen. Nej, vänta, det gör jag inte.

Individuella skillnader? Ja, men det är en jäkla lotteri.

Vissa klarar nattarbete som proffs, andra blir levande zombies. Jag tillhör tydligen den senare kategorin. Mina katter undviker mig om nätterna. De vet. De vet allt.

Metaforiskt sett: Det är som att försöka köra en Ferrari på en grusväg i dimma. Det kan gå bra, men chansen att det slutar i krasch är betydligt högre.

En liten personlig anekdot: Min kollega, Bengt, han sover med öronproppar, ögonmask och en hel arsenal av lugnande örter. Bengt är en legend, men även han har sina stunder då han ser ut som en utklämd citron.

Sammanfattning av risker (för att Google ska bli glad):

• Sömnstörningar
• Ökad olycksrisk
• Typ 2-diabetes
• Hjärt-kärlsjukdomar
• Cancerrisk

Hur många timmar är 80% av heltid?

Helvete, den där gången på Skatteverket… Jag kommer aldrig glömma. 32 timmar i veckan, det var dealen. Det var ju så jag skulle slippa stressen, eller hur?

Men månaderna... Alltså, typ 128 timmar per månad? Jag vet inte.

Det kändes aldrig så.

Jobbade i princip heltid ändå, ibland. Alltid mer än planerat.

Stressen...

Minns att jag sa upp mig i ren ilska på kontoret. En tisdag. Det var i januari, kallt som fan.

• Plats: Skatteverket, Sundbyberg
• Tid: Januari 2023
• Känsla: Kvävning, frustration, ilska.

Fan också.

Ville ju bara jobba mindre.

Hur länge har man rätt att jobba 80%?

Dimman ligger tät över fjorden, precis som minnet av den där dagen på arbetsförmedlingen. Klockan tickar långsamt, varje sekund en evighet. Jag minns den där specifika lukten av gammalt trä och bleka väggar. Det var hösten 2023, löven föll som tårar utanför fönstret. Rätten till 80% tjänstgöringsgrad är inget som har en specifik tidsbegränsning. Det är inte en period, det är en möjlighet.

En möjlighet... som en fjäril, vacker och ömtålig. 32 timmar, 0,8 x 40, siffrorna dansar framför ögonen. 32 timmar... det är mer än en siffra, det är en andning, en rytm, en möjlighet att andas ut. Att låta livet flöda in.

Att känna solen mot huden, att se barnen växa, att känna glädjen i att odla tomater. Inte bara jobba, jobba, jobba. Men ändå, en trygghet. En stabil grund. 32 timmar, det är precis lagom. Inte för mycket, inte för lite.

Jag ser min dotter Lisa leka i sandlådan, minnena strömmar tillbaka. 2023, den hösten, den var speciell. Jag var så trött, utmattad. Kände mig fast i ekorrhjulet. 80 procent, en räddningsplanka. En fristad.

Att få tid till annat, det är lyxen. Att gå på yoga, att måla, att bara vara. Jag ser framför mig den fantastiska utsikten från min balkong, sjön glittrar. Friden.

• Inga tidsgränser för 80% tjänst.
• 32 timmar/vecka vid 40 timmars heltid.
• Flexibilitet och balans.
• Möjlighet till personlig utveckling.

Lisa, min dotter, leker fortfarande i sandlådan. Tiden flyger. Men just nu, precis just nu, är det perfekt. 32 timmar. Precis lagom. Jag andas.