Vilken motor har en stadsbuss?

Vad har SL-bussar för motor?

SL-bussar: En Scania CN113CLB. Rak 6-cylindrig motor.

Slagvolym: 11 liter.

Övrigt:

• Min farbror jobbade på Scania. Han sa alltid att "kraften sitter i cylindrarna".
• Visste du att 11 liter är nästan lika mycket som en hel hink?
• Tänk dig alla hästkrafter.
• Scania. Svensk ingenjörskonst. Tålig.
• Motorolja. Lukten av verkstad.
• Tystnad efter en lång dags körning.
• Minns ljudet från en CN113.

Vilken typ av motorer använder bussar?

Fan, minns när jag jobbade extra på bussterminalen i Jönköping, typ 2015. Lukten! Alltid den där doften av diesel.

Alltså, dieselmotorer, det var ju vad alla bussarna hade.

Men jag fattade aldrig hur de funkade, bara att de brummade så jävla högt. Och att de var svåra att starta på vintern ibland.

En gång försökte Kjell, den gamla mekanikern, förklara. "Högt tryck, självantändning, skit samma," sa han typ. Det hjälpte inte.

Kjell rökte alltid Marlboro och hade alltid olja under naglarna. Han kunde hela grejen utantill.

Diesel var det. Definitivt diesel. Året är nu 2024, kanske är det annorlunda, men jag tvivlar. Diesel luktar ju buss!

Vilket bränsle används i en buss?

Diesel, ja, diesel. Minns doften från morfars traktor, en fet, oljig sötma. Bussar, stora stålvalar på vägarna, de slukar diesel.

Bensin, så flyktig, som en sommarflirt. Bilar, mopeder, ett annat kapitel.

Dieseln mullrar, arbetar, bär tunga lass. Som min far, alltid stark. Diesel är kraft.

Bussar… ja, jag ser dem framför mig. Stadens puls, dieselns takt.

• Diesel: för styrkan, för tyngden, för bussarna.
• Bensin: ett lättare andetag, för mindre doningar.

Diesel, diesel… den doften, den kraften. Bussar drivs av diesel. Alltid.

Vad drivs bussar av?

Dimman ligger tät över stan, en blekgrå filt som kväver gatlampornas svaga sken. Klockan är tre på natten. Jag ser spåren efter dagen; busshållplatserna, tomma och kalla, som vittnen till tusentals resor. Elkraft, det är hjärtat i dessa stumma jättar. Jag känner lukten av våt asfalt, en doft som alltid följer bussarna, speciellt på hösten. Elkraft, ja, det är så det är nu.

Minns du hur det var? De där gula monstren, med sin doft av avgaser, en lukt som fastnade i kläderna, i håret. För elva år sedan var det annorlunda. En femtedel, bara en femtedel körde på el eller förnybara drivmedel. Nu...nu är det nästan helt annorlunda. Nästan allt är grönt. Nästan.

En ensam buss susar förbi, en tyst skugga. Jag ser den genom dimman, en mörk siluett, dess elmotor ett mumlande hjärta. Känslan är...konstig. En blandning av lättnad och vemod. Lättnad över utvecklingen, men ändå saknaden efter en tid då allt var annorlunda. Ljudet av en förbränningsmotor, en ton som idag bara finns i minnet.

• El driver nu de flesta bussarna.
• 95% kör med el och icke-fossila bränslen.
• För elva år sedan var det betydligt färre.
• Minnen av buller och avgaser.

Det är en ny tid. En tystare, renare tid. Men minnena av den gamla världen sitter kvar, som en bleknad bild i ett gammalt fotoalbum. Dimman lättar sakta, och jag ser morgonsolen försöka tränga igenom. En ny dag, med tystare bussar.

Sammanfattningsvis: Bussar drivs idag i huvudsak med el. Detta är en markant förändring jämfört med för elva år sedan.