Vilka sjukdomar kan påverka körkortet?

Körkortsinnehav och sjukdom: När hälsan påverkar ratten

Att ha körkort innebär ett stort ansvar. Förmågan att säkert framföra ett fordon är avgörande för både förarens och andras säkerhet. Därför ställer Transportstyrelsen höga krav på förares hälsa, och flera sjukdomar kan påverka möjligheten att behålla körkortet. Det handlar inte alltid om att man automatiskt blir av med körkortet vid diagnos, utan snarare om en individuell bedömning av kördugligheten.

Denna bedömning görs av Transportstyrelsen i samarbete med läkare. En del sjukdomar kräver regelbundna läkarintyg för att säkerställa att föraren uppfyller de krav som ställs. Låt oss titta närmare på några exempel:

Neurologiska sjukdomar:

• Epilepsi: Kramper kan utgöra en betydande risk i trafiken. Om man har haft anfall, särskilt utan tydlig orsak, krävs ofta läkarintyg och eventuella begränsningar i körkortet. Frekvensen och typen av anfall, samt medicineringens effektivitet, är avgörande faktorer.

• Multipel skleros (MS): MS kan påverka motorik, balans och kognition. Transportstyrelsens bedömning baseras på hur sjukdomen påverkar individens körförmåga.

• Parkinson’s sjukdom: Sjukdomens progression och dess påverkan på motorik, koordination och reaktioner bedöms av läkare för att avgöra kördugligheten.

Psykiska sjukdomar:

• ADHD: I vissa fall kan ADHD påverka koncentrationen och impulskontrollen, vilket kan innebära en ökad risk i trafiken. Bedömningen görs individuellt, och läkarintyg kan krävas för att säkerställa att medicinering och behandling är tillräcklig för säker körning.

• Depression: Svår depression kan påverka koncentration, omdöme och reaktionsförmåga. Transportstyrelsen beaktar allvarlighetsgraden och behandlingens effektivitet vid bedömningen.

Metabola sjukdomar:

• Diabetes: Obehandlad eller dåligt reglerad diabetes kan leda till hypoglykemi (lågt blodsocker), vilket kan orsaka medvetslöshet och kraftigt nedsatt reaktionsförmåga. Regelbunden kontroll av blodsockret och läkarintyg är ofta nödvändigt.

Hjärt-kärlsjukdomar:

• Hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar: Dessa sjukdomar kan påverka koncentrationen, reaktionsförmågan och även orsaka plötsliga hälsoproblem under körning. En noggrann bedömning av läkare är avgörande för att avgöra kördugligheten.

Kognitiva sjukdomar:

• Demens: Demens påverkar kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och omdöme, vilket gör det riskfyllt att köra bil. Vid diagnos ställs körkortet vanligen in.

Viktigt att komma ihåg:

Det är viktigt att vara öppen och ärlig gentemot både läkare och Transportstyrelsen om sin hälsa. En tidig dialog kan bidra till att man får den bästa möjliga vägledningen och undviker onödiga problem. Transportstyrelsens bedömningar är alltid individuella och baseras på en helhetsbedömning av den enskilda personens funktionsnivå och förmåga att köra säkert. Information om specifika sjukdomar och deras påverkan på körkortet finns på Transportstyrelsens hemsida.