När får man inte köra bil?

3 se

I Sverige kan körkort återkallas av medicinska skäl, främst på grund av sjukdomar som demens, stroke, epilepsi, Parkinsons sjukdom och MS. Även hjärtproblem och diabetes kan påverka körförmågan. Årligen dras runt 8 000 till 9 000 körkort in på grund av dessa hälsoproblem.

Kommentar 0 gillar

När får du inte köra bil i Sverige? – Mer än bara rattfylleri

Att köra bil är för många en självklarhet, en frihet. Men det finns situationer där körkortet inte bara är ett privilegium, utan också ett stort ansvar – ett ansvar som kan dras in om man inte uppfyller vissa krav. Rattfylleri är självklart en av de mest kända orsakerna, men det finns en hel del andra situationer där man inte får köra bil, och många av dem rör hälsan.

Många vet att man inte får köra bil påverkad av alkohol eller droger, och det är förstås helt korrekt. Men långt färre känner till omfattningen av hur medicinska tillstånd kan påverka körförmågan och leda till indraget körkort. I Sverige sker en årlig återkallelse av mellan 8 000 och 9 000 körkort på grund av just medicinska skäl. Detta är en betydande siffra som understryker vikten av att vara ärlig mot sig själv och myndigheterna om man upplever försämrad hälsa som kan påverka bilkörningen.

Vilka sjukdomar kan leda till indraget körkort?

Listan över sjukdomar som kan påverka körförmågan är lång och varierar i svårighetsgrad. Några av de vanligaste orsakerna är:

  • Demens: Sjukdomens progressiva natur påverkar kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och omdöme, vilket är avgörande för säker bilkörning.
  • Stroke: En stroke kan orsaka både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar koordinationen, reaktionsförmågan och bedömningsförmågan.
  • Epilepsi: Oanmälda anfall kan utgöra en stor risk i trafiken, oavsett om man medicinerar eller inte.
  • Parkinsons sjukdom: Sjukdomen leder till skakningar, stelhet och balansproblem, vilket försämrar körförmågan.
  • Multipel skleros (MS): MS kan ge varierande symtom som påverkar syn, känsel, balans och koordination.
  • Hjärtproblem: Allvarliga hjärtproblem, som exempelvis oregelbunden hjärtrytm eller hjärtinfarkt, kan leda till plötslig medvetslöshet och därmed utgöra en fara i trafiken.
  • Diabetes: Dåligt reglerad diabetes kan orsaka yrsel, medvetslöshet och nedsatt reaktionförmåga.

Det är viktigt att betona att det inte automatiskt innebär indraget körkort att man har någon av dessa diagnoser. Läkarintyg spelar en avgörande roll. Transportstyrelsen bedömer i varje enskilt fall om körförmågan är tillräckligt säker för att man ska få behålla sitt körkort. Detta görs ofta i samråd med läkare specialiserade på trafikmedicin.

Ansvaret vilar på dig

Om du lider av en sjukdom som kan påverka din körförmåga är det ditt ansvar att informera Transportstyrelsen. Att fortsätta köra bil trots nedsatt förmåga är inte bara olagligt, det kan få förödande konsekvenser för dig själv och andra trafikanter. Att vara ärlig och söka hjälp är det bästa sättet att säkerställa både din egen och andras säkerhet i trafiken. Att förlora körkortet kan vara smärtsamt, men det är ingenting jämfört med konsekvenserna av en trafikolycka orsakad av nedsatt körförmåga.