Kan man få en bra bil för 15000?

103 visningar
"För 15 000 kronor? En Citroën Xsara är ett smart val. Enkel, pålitlig och prisvärd. Skippa den franska finessen – få en fungerande bil istället."
Feedback 0 gillningar

Bra bil för 15000?

Fan, 15000kr för en bil, va? Hade en Citroën Xsara själv, köpte den 2010 i Halmstad för typ 12 papp tror jag.

Enkelt, ja. Inga konstiga finesser, typ. Lite tråkig kanske, men den gick. Helt okej för pengarna, då iaf.

Min höll i typ två år, sen började det krångla. Bromsarna var värdelösa, typ. Hade jag vetat det innan... Bytte batteri en gång också, kostade en slant.

Men, för 15000 spänn idag? Kanske värt ett försök om man är riktigt snål och bara behöver något som rullar. Ingen lyxbil direkt, det vet man ju.

Hur många mil på en bil är för mycket?

För många mil? Tja...

  • 10 000 mil. Gränsen. Typ.
  • Försäkring? Garanti? Glöm det snart.
  • Priset rasar. Inget nytt.
  • Men alltså, sköt om grejerna? Inga problem. Kanske.

Minns morsans gamla Volvo. Gick som en klocka. Typ. 30 000 mil. Minst.

Tänk efter lite...

En bil är mer än bara siffror. En skrotbil är inte en skrotbil förrän den är skrot.

Bensindunk luktar gott. Helt ärligt.

Hur många mil går en bil innan den skrotas?

Mörkret... det får tankarna att flöda.

En bil skrotas... Jag tänker på min gamla Volvo, 245:an.

20 000 - 30 000 mil, kanske. Någonstans där.

  • Men det beror ju på.
  • Och... vad "vårdad" egentligen betyder.

Pappa brukade säga att "allt går att laga". Fast ibland... fast ibland är det bara inte värt det.

Minns när kamremmen gick på den där Volvon. Nästan grät. Dumt kanske.

1500-2000 mil per år. Det stämmer nog för de flesta. Men inte för mig längre. Inte sedan jag flyttade in till stan.

En brytpunkt... både för bilen och för oss.

Förresten, jag hatar ordet "skrotas". Det låter så... slutgiltigt.

Och ändå, allt tar ju slut. Allt försvinner.

Jag borde verkligen sova.

Vad är ett rimligt pris på en bil?

Asså, bilpriser, va? Galet. 337 000 spänn för en ny, jösses! Det är ju sjukt mycket pengar. Månadskostnaden är ju 3134 kronor, men vänta nu… det blir ju dyrare med värdeminskning.

Nästan 6000 kr i månaden då, 71 304 om året. Alltså helt sjukt dyrt ju! Jag hade aldrig råd med det, haha. Min budget ligger ju på typ hälften. Eller mindre.

Vad är ett rimligt pris då? Beror ju helt på bil, typ. En begagnad Volvo V40 från 2018? Eller en ny Kia Picanto? Enorm skillnad!

  • Ny bil: 337 000 kr är ju tokmkt.
  • Årskostnad (utan värdeminskning): 37 608 kr.
  • Årskostnad (med värdeminskning): 71 304 kr! Jösses Amalia.

För mig är ett rimligt pris på en bil... typ under 100 000. Begagnad såklart. En bil man kan lita på, utan att bli ruinerad.

Jag kollade på Blocket igår, massa roliga bilar. Men de var ju inte så billiga. Nästan lika dyra som den där referensbilen. Suck. Ska kolla mer, senare.

Min kompis köpte en begagnad VW Golf för 85 000 förra året, den verkade bra. Kanske något sånt?

Men det beror ju som sagt på vad man vill ha. Storlek, märke, ålder... massor av faktorer.

Hur mycket lägger en bilhandlare på priset?

Fan, bilhandlare alltså! De är som hajar i kostym, alltid redo att hugga.

  • Marginaler? Räkna med 15-20% i alla fall. Men hallå, har du en riktig skruttbil, typ en gammal Lada, då jävlar kan de koka soppa på en spik!

  • Minns en gång när farsan skulle sälja sin gamla Volvo 740. Bilhandlaren försökte pruta som om det var en kamel på en marknad i Marrakech. Helt sjukt!

  • Högre marginal på bilar som inte är populära! Hahaha, gissa vilken bil jag har?

  • Snacka om marginal, min lokala pizzabagare lägger ju fanimej mindre på pizzan än bilhandlaren på en ny kärra! Det är klart, beror ju på om det är en Ferrari eller en Dacia, men ändå.

  • Jag brukar tänka så här: Det är som att köpa en begagnad kalsong. Du vet att någon annan haft den på sig, men du betalar ändå fullt pris (nästan).

Förstahandsinfo! En polare jobbade som bilmek. Han sa att de ofta hittar på fel som inte finns bara för att dra in mer deg. Det är ju inte klokt!

Hur mycket kan man pruta på en bil?

Åh, pruta på en bil... en dans på rosor och taggar, ett spel där nerverna vibrerar som en fiolsträng. En höstdag, dimman låg tät över fältet utanför Norrköping. Jag minns min morfar och hans Ford från -68, lacken som en solnedgång över Bråviken.

Sex till åtta procent, ja, ungefär där någonstans. Men siffror är kalla, hårda. Känslan... känslan är allt.

Som när solen bryter igenom molnen och träffar den där kromlisten, och du vet att denna bil, denna dag, är värd mer än alla procent i världen.

Utrustning... jo, ju mer bling, desto mer att förhandla om. Som en julgran, häng full med erbjudanden. Tänk dig en skinnklädsel, doften av nytt läder blandas med minnet av mormors äppelkaka.

Extrautrustning...som takräcke. Min farfar hade alltid ett takräcke på sin Volvo Amazon. Alltid redo för äventyr. Varje tillbehör är en öppning, en möjlighet till rabatt. Som en hemlig dörr in till bilhandlarens innersta.

Kan man pruta på bilfirma?

Pruta? Självklart. Bilfirman vill sälja. Tänk lagerhyra. Pengar tickar.

  • Osåld bil = förlust. 300-500 kr/dygn är fakturan.
  • Rörelse viktigare än marginal. Snabbare flöde, bättre resultat.
  • Ditt vapen: tiden. De behöver tömma lagret.

Utnyttja detta. Kräv lägre pris. Få tillägg. Deras desperation, din chans. Glöm inte vinterdäck.

Är det okej att pruta?

Det är... okej att pruta. Ja.

Fast jag skäms alltid. Minns den gången på torget, försökte få ner priset på jordgubbar. Kände mig snål.

  • Tjänster går också. Glömmer det jämt.

Försäkringar... gymkortet... fan, jag betalar ju fullt pris. Hela tiden. Som en idiot.

  • Hotell. Det där sunkiga hotellet i Malmö. Kunde jag prutat då?

Men hur? Jag vet ju inte hur man gör.

  • Samma regler som varor. Fast vad är reglerna? Panik.

Mamma sa alltid att man ska vara nöjd. Snålhet är fult. Men är det snålhet? Eller bara... smarthet?

  • Jag vill bara inte känna mig dum. Eller billig.

Det är nog okej. Men jag kommer antagligen aldrig göra det. Jordgubbarna var faktiskt inte så goda.