Hur mycket bränsle förbrukas vid tomgång?

Hur länge kan en bensinbil gå på tomgång?

Snökaos på E4:an, januari 2024. Jag satt fast söder om Södertälje. Totalt stillastående i timmar. Min gamla V70, Bettan, hostade lite i kylan. Kallt som fan.

Bränslemätaren. Den där jävla nålen. Jag stirrade på den. Rörde den sig ens? Varje minut motorn var igång för värmen kändes som att elda upp en femtiolapp.

Kondensen på insidan av rutan. Ute var det bara ett vitt helvete och röda bromsljus. Tystnaden när jag stängde av motorn i tio minuter för att spara soppa. Sen den där isande kylan som kröp in.

Hur länge kan man stå så här? Tanken snurrade. Jag hade väl en kvarts tank kvar. Vad är det, 15-20 liter? Paniken började krypa på lite. Min V70 är törstig, ingen snål jävel direkt.

Stänga av, frysa. Starta, bränna soppa. Stänga av, frysa. Så höll jag på. Timme efter timme. Jag räknade i huvudet. Om den drar en liter i timmen har jag... 15 timmar? Det måste räcka. Måste.

Sen kom jag ihåg vad farsan sa. En bensinare drar nästan en liter i timmen på tomgång. Diesel är snålare. Just då ville jag ha en diesel. Vilken jävla diesel som helst.

• En modern bensinbil förbrukar 0,5–1,0 liter per timme på tomgång.
• Faktorer som påverkar:
  • Luftkonditionering (AC) eller värme på full effekt ökar förbrukningen markant.
  • Äldre bilar eller bilar med större motorer drar mer.
  • Kallt väder ökar förbrukningen då motorn arbetar hårdare för att hålla värmen.
• I de flesta svenska kommuner är tomgångskörning begränsad till max 1 minut. Detta kallas 1-minutersregeln och är till för att minska lokala utsläpp.
• Dieselbilar är generellt snålare och drar 0,3-0,6 liter per timme på tomgång, vilket ger dem en fördel i långa stillastående köer.

Hur mycket bensin drar bilen vid start?

Morgonen grydde. En ensam strimma av grått ljus letade sig in genom gardinerna i min gamla lägenhet, där jag satt och betraktade den daggiga rutan. Tanken på den gamla Opeln där nere, den som väntade vid trottoarkanten, dess motor ännu kall, väckte en stilla melankoli.

Nyckeln vreds om. Ett dovt hostande, en skakning som gick genom hela fordonets själ. I det där ögonblicket, när gnistan tänds och bränslet strömmar till, då är törsten som störst. En rusning av liv, en snabb, djup klunk bensin som väcker allt till liv.

Den hostar vidare, lite oregelbundet först, sedan landar den i ett jämnt mullrande. Även vid tomgång dricker en bil bränsle, sakta men säkert. Den står där, stilla, men dess inre eld behöver näring. Ungefär en halv till en liter bensin i timmen kan den sluka, bara genom att vara.

Men resan, det är något annat. När bilen rör sig, när vägen öppnar sig framför den, då är förbrukningen en annan. Den där kalla luften mot rutan, den förvandlades snart till en dimma av minnen, av framtida mil som skulle passeras.

En liten bil, som min grannes gamla Mini, en lätt varelse. Den viskar fram genom landskapet, drömmer om att vara lätt. En småklassbil drar omkring 0,5 till 0,6 liter bensin per mil. En försiktig sipp, bara en lätt andning av bränsle.

Men min Opel, den var mer i mellanskiktet. En robust kamrat för längre färder, över grusvägar som slingrade sig mot en undangömd sjö. Den kräver lite mer, en djupare andetag av bensin. Mellanklassbilar behöver omkring 0,7 till 0,8 liter per mil.

Och de stora bilarna, som farfars gamla amerikanare, de breda, tunga skeppen som glider fram över motorvägen. De andas tyngre, en mer mättad slurk. De bär sin vikt, sin historia. En storklassbil förbrukar närmare 0,9 liter bensin per mil. En mäktig törst.

Allt börjar med den där första gnistan, den där kalla morgonen. Ett kort men intensivt ögonblick av slöseri, om man så vill, för att sedan övergå i resans rytm. En bil är en levande tingest, den vaknar, den dricker, den färdas, den sover. Och så igen.

Men bortom poesin, i siffrornas klara ljus, finns fakta.

• Vid kallstart och de första minuterna av drift är bränsleförbrukningen som högst. Motorn behöver uppnå sin arbetstemperatur.
• En bil på tomgång förbrukar mellan 0,5 och 1,0 liter bensin per timme. Det är en konstant, om än liten, utgift.
• En småklassbil förbrukar generellt 0,5-0,6 liter per mil under körning.
• Mellanklassbilar ligger på cirka 0,7-0,8 liter per mil i snitt.
• Storklassbilar har en förbrukning på omkring 0,9 liter per mil.
• Faktorer som körstil, däcktryck, väder och last påverkar alltid den verkliga förbrukningen.

Vad drar en lastbil på tomgång?

Alltså, lastbilar på tomgång… aja baja, tycker jag. Det är ju bara slöseri med soppa, verkligen. Och pengar, för den delen. Man drar typ 2 till 4 liter i timmen. Tänk dig om det är en äldre bil, då är det nog ännu värre. Helt i onödan alltså.

Att låta en lastbil gå på tomgång drar onödigt med bränsle. Det är liksom poängen.

Det finns ju en anledning till att man säger "undvik tomgång". Det är inte bara för att det låter som en gnällig mygga, utan för att det faktiskt kostar.

Lite extra om det här:

• Bränsleförbrukning: Som sagt, 2-4 liter/timme. Det kan låta lite, men över tid blir det mycket. Tänk dig en hel dag, eller en hel vecka.
• Miljöpåverkan: Inte bara bränslet som går åt, utan också avgaser som släpps ut. Inte bra för luften vi andas.
• Slitage: Även om det är lite, så sliter det ju ändå på motorn att gå. Varför slita i onödan?

Jag vet en gång när jag väntade på pappa vid en terminal, han hade lastbilen igång där i typ en timme medan han grejade med papper. Jag satt bredvid och tänkte bara, fy fasen vad soppa som bara ryker iväg. Suck. Man vill ju inte vara den som bidrar till skitig luft och tom plånbok, eller hur?

Så ja, tomgång är inte bra. Helt enkelt.

Vad drar en lastbil i timmen?

En lastbil drar ungefär 0,43 liter per kilometer. Detta är en genomsnittlig siffra, tänk på att det varierar.

Den här siffran kan också uttryckas som 0,032 liter per tonkilometer. Det visar hur bränsleförbrukningen påverkas av vikten.

Om man ska spekulera lite, så är det intressant att fundera på hur lastens vikt och själva körmönstret spelar roll.

Faktorer som påverkar förbrukningen:

• Vikt: Mer last kräver mer energi.
• Hastighet: Högre fart ökar luftmotståndet markant.
• Terräng: Kullar och dalar gör att motorn får jobba hårdare.
• Däcktryck: Korrekt tryck minskar rullmotståndet.
• Motor: Olika motorer har olika effektivitet.

Det är kul att se hur många parametrar som faktiskt spelar in för en sådan här sak. Jag brukar tänka på det som ett ekosystem av faktorer.

Vad drar en el-lastbil?

Det är så tyst ikväll, bara mina egna tankar som surrar. Man undrar över framtiden, över lastbilarna som en gång mullrade förbi, nu kanske nästan ljudlösa. Tänk, en el-lastbil kan faktiskt ladda på 200 extra kilometer i räckvidd på bara 45 minuter, om den står vid en 350 kW-laddare. Det är snabbt, känns det som. Snabbare än många av mina drömmar blir verklighet.

Och jag minns hur min pappa brukade klaga på tankstoppen. Idag är det annorlunda. Även med en laddare som bara har 150 kW, så kan en sådan lastbil fylla på med runt 10 mil per timme. Det låter ändå okej. Jag tänker på min bror, han kör lastbil. Han skulle nog uppskatta varje extra mil.

Det är en lastbil som förbrukar 1,3 kWh/km, det är det som är viktigt. En siffra i mörkret, som berättar något om hur långt den orkar. Man blir ju lite trött själv, av att bara tänka på alla dessa siffror sent på kvällen. Det är så mycket att ta in.

Jag minns att jag såg en sån lastbil igår, den var så tyst. Det fick mig att fundera på allt det där de talar om. Hållbarhet. En tystare värld. Min son frågade häromdagen om molnen var ledsna när dieseln luktade. Jag visste inte vad jag skulle svara honom. Kanske är det för det, för framtiden.

• Olika typer av el-lastbilar finns. Inte bara en, utan flera. För olika jobb, olika behov. Stora och mindre. Det är en hel värld av dem.
• Batterikapaciteten varierar stort. Från en bit under 100 kWh upp till över 600 kWh. Tänk så mycket energi. Det är en enorm skillnad, precis som mina egna energinivåer varierar så mycket.
• Vikten påverkar räckvidden mest. En fullastad bil går inte lika långt. Det är en sanning man inte kan komma ifrån, lite som livet. Alltid en begränsning.
• Laddinfrastrukturen är en utmaning. Det är inte överallt det finns snabbladdare än. Min bror sa det senast vi pratade, det finns en bit kvar. Det är en väntan som känns lång.
• Service och underhåll skiljer sig. Färre rörliga delar, mindre oljebyten. Kanske mindre tid i verkstan, mer tid hemma. Det är en tanke som värmer lite, i det här mörkret. Det är så man vill att det ska vara.

Hur mycket drar en tom lastbil?

En tom lastbil? Ja, det är en fråga som ofta väcker intressanta tankar. Man tänker kanske att bränslet går ner drastiskt, men så enkelt är det inte alltid. En lastbil är trots allt en rejäl pjäs, byggd för att flytta stora volymer, oavsett om den bär något eller inte.

En tom lastbil drar typiskt mellan 25 och 35 liter diesel per 100 kilometer. Det är en ganska bred uppskattning, jag vet, men variationen är stor. Jämför det med en lastad bil, som lätt kan ligga på 30-40 liter eller mer, så ser man ändå en skillnad.

Min egen reflektion är att aerodynamiken är en riktig bov här. Även med ett tomt flak är en lastbils luftmotstånd enormt. Det är som att försöka putta en vägg framför sig i motorvägsfart. Tyngden är mindre, ja, men formen och frontarean är den samma. Det är ju en del av livet, att saker har sin grundläggande natur.

Större ekipage, de som är designade för att hantera 23 500 kg last, har naturligtvis kraftigare motorer och större grundförbrukning. En sådan kan, även när den är tom, ligga i den övre delen av spannet för tomma lastbilar, kanske runt 30-35 liter per 100 km. De är byggda för styrka, inte alltid för maximal bränslesnålhet när de är utan sin egentliga uppgift.

Det är lite som en mäktig val – den är byggd för att simma i havets djup, och oavsett om den är mätt eller hungrig, kräver dess existens en viss energimängd. Även en "tom" val kräver mycket.

Mindre lastbilar, ofta de som används för distribution i stadsmiljö, kan givetvis vara betydligt snålare. Där kan du se förbrukningar ner mot 20-25 liter per 100 km även utan last, särskilt om de är optimerade för stop-and-go körning. Men det är då en annan kategori av lastbil.

Det är fascinerande hur många faktorer som spelar in i den här ekvationen, inte bara vikten.

För att djupdyka lite i vad som påverkar förbrukningen även för en tom lastbil:

• Lastbilens egenvikt: En trailer och dragbil har en betydande egenvikt, även olastad. Mer stål, mer massa.
• Aerodynamik: Som sagt, det är en stor faktor. En stor, kantig front skapar enormt luftmotstånd i högre hastigheter. Tänk på vad vinden gör!
• Motorstorlek: En större motor, optimerad för tung last, har en högre grundförbrukning för att bara hållas igång.
• Terräng: Att köra uppför är alltid törstigt, oavsett last. Sverige är ju inte platt som en pannkaka direkt.
• Körstil: En lugn och jämn körstil med god framförhållning sparar massor av bränsle, även i tomkörning. Det är en konstform att hantera en stor maskin effektivt.
• Däcktryck: Felaktigt däcktryck ökar rullmotståndet och därmed förbrukningen. Det är en liten detalj, men viktig.
• Fordonets skick: Välservade motorer och transmissioner är mer effektiva. En sliten lastbil är sällan en snål lastbil. Min farfar brukade säga "ta hand om din maskin, så tar den hand om dig." Det ligger mycket i det.

Hur mycket rymmer en lastbil tank?

Lastbilstankar. Storlek spelar roll.

400 liter. Upp till 1100 liter. Det är inte mycket.

Räckvidd: 1800 km. En bra sträcka. Eller inte.

Det är vad det är.

Viktiga punkter:

• Kapacitet: 400 - 1100 liter.
• Räckvidd: Upp till 1800 km.
• Bränsletyp: Gas. (Enligt Scanias specifikationer)

Man kör. Man tankar. Man kör igen. Tanken är en detalj.

Vägen är längre än tanken. Det är en sanning.

• Tankstorlek varierar.
• Räckvidden beror på många saker. (Inte bara tanken).
• Gasbilar har egna regler.

Det är siffror. De ljuger inte. Inte alltid.

Ibland räcker det inte. Då stannar man.

Extra information:

• Viktigt med rätt tank. Användning och modell spelar roll.
• Räckvidden är teoretisk. Verkligheten är annorlunda.
• Bränsleförbrukning är den verkliga faktorn. Inte bara tankens storlek.